Nyhetsvärdering av PR-konsulter eller journalister?

I förra veckan drog Mat-Tinas nya program Cookalong igång på Tv 4. Mat-Tina har sedan hennes första program 2001 kommit att bli ett välkänt varumärke i TV-rutan. Få är vi väl som inte någon gång hört hennes glada utrop: - detta är jättegott! Att Tinas nya matprogram hade premiär kunde vi bland annat läsa om på Svenska Dagbladets kultursidor den 7 september 2009. Halvsidesartikeln innehöll en stor bild på Mat-Tina och rapporterade under rubriken ”Pirrig nypremiär för Mat-Tina” om hennes förväntningar inför programmet.

Att denna nyhet hamnade på Svenskans kultursidor som en av måndagens stora kulturnyheter väcker en hel del frågor. Vad är nyhetsvärdet i en påannonsering av ett nytt Tv4-program? På vilket sätt hör denna artikel hemma på kultursidorna? I vilken utsträckning är detta en intressant kulturnyhet? Om programmet recenserats dagen efter hade vi kanske inte höjt på ögonbrynen på samma sätt (vilket också gjordes kort i en notis med tittarsiffror). Att det finns ett nyhetsvärde i recensioner av böcker, teaterproduktioner och filmer på kultursidorna ifrågasätts sällan. Men artikeln om Mat-Tina visar att påannonseringar av filmer, böcker, teaterproduktioner och tv-program numera anses ha väl så högt nyhetsvärde.

I takt med att journalisterna har allt mer begränsade resurser är det lätt att anta att påannonseringar av tv-program med till synes begränsat nyhetsvärde beror på att PR-konsulter får spela en allt större roll på landets redaktioner. Från journalistkretsar är inställningen inte sällan att pr-konsulternas arbete fyller en funktion – de tillhandahåller journalister med material samtidigt som journalisterna fortfarande gör själva nyhetsvärderingen. Anses artikeln inte ha nyhetsvärde så publiceras den inte. Argumentet blir då att pr-konsulterna bidrar till innehållet i tidningarna, men att de inte påverkar nyhetsagendan. De fyller en funktion genom att tillhandahålla material till journalister med alltmer begränsade resurser. Samtidigt görs inte nyhetsvärderingen endast i slutfasen av produktionsprocessen från idé till nyhet. Den görs även i relation till vad som finns att publicera. Färdiga artiklar torde ha större möjlighet att bli publicerade än frågor som ingen har behandlat.