Affärspressen uppmärksammar CSR

Under den senaste månaden har Svenska Dagbladet haft en serie artiklar som på olika sätt belyser frågan om företagens sociala ansvar. Idag publicerar SvD Näringsliv en uppföljare på DI:s artikel om Lundin Oils generösa donation på 700 miljoner kronor till Afrika. Artikeln innehåller en intervju med Karolina och artikelförfattaren konstaterar att ”välgörenhet är på modet”. Vi konstaterar å andra sidan att det är på modet att uppmärksamma frågor om socialt ansvarstagande i affärspressen. Ett sätt att förklara den explosionsartade ökningen av aktiviteter och diskussion som rör CSR är just genom mediernas bevakning av frågan.

Antalet artiklar som handlar om CSR har ökat radikalt under de senaste åren – både i svensk och utländsk press. 1996 publicerades de första artiklarna om företagens sociala ansvar – totalt 4 artiklar i Financial Times – 10 år senare publicerades det i snitt en artikel om dagen på temat socialt ansvarstagande i den europiska affärspressen. Under dessa tio år har innehållet också förändrats från svagt kritiskt till att presentera CSR i mera positiva ordalag genom att koppla det sociala ansvarstagandet till företagens lönsamhet.

Trevlig sommar!

Aktiviteten här på vår blogg har varit alltför låg en längre tid. Karolina arbetar ju sedan en tid tillbaka på Ramböll (läs tidigare inlägg om det) och Maria har precis börjat på Cision. Vår forskning lever dock vidare, men i lite lägre takt. Bloggrapporten som utlovades i början av sommaren dröjer ytterligare en tid. Vi kommer båda att vara upptagna på annat håll nu under sommaren vilket gör att blogginläggen kommer fortsätta att vara få i antalet … men, vi ses i höst!

Rapport från Aten

Vi har just återvänt från en konferens på temat media och kommunikation i Aten. Konferensen lämnade mycket till övrigt. Trots detta har vi kommit tillbaka med nya tankar och idéer om media i allmänhet och bloggar i synnerhet.

På måndag förmiddag presenterade professor Tom Johnson från College of Mass Communications, Texas Tech University en studie om tilltron till olika Internetkällor bland politiska väljare i USA. Resultaten visade entydigt att väljarna har stor tilltro till bloggar eftersom dessa anses vara tillförlitliga källor. Däremot hade politikernas egna webbsidor inte lika hög trovärdighet. Dessa resultat är intressanta i relation till vår studie som indikerar att bloggar har låg trovärdighet som källor bland ekonomijournalister. Bloggar fyller alltså olika funktioner beroende på sakområde och läsare.

Konferensen gav oss också insyn i hur nya sätt att kommunicera och interagera växer fram på Internet. T. Ramjaun från The American University, Kairo, Egypten presenterade första kapitlet i hans kommande avhandling som visar hur bloggar allt mindre handlar om text och allt mer om video. Utvecklingen väcker en rad frågor - inte minst på det etiska planet. Vad går gränsen för vem som får filma vad? Och vad får publiceras på webben? Ramjaun erbjöd inga svar på dessa frågor men diskuterar problematiken i sin avhandling.

Veevaete och Schuurman, verksamma på The research group for Media and ICT (MICT) - ett forskningsinstitut med inriktning på ny teknik och konsumentbeteende som är ett samarbete mellan Ghent University och näringslivet - presenterade en studie om mobiltv:s framtid. Studien visade att användare av mobiltv framförallt tittar på tv på morgon och sen eftermiddag i samband med resor till och från jobbet. Fortsättningsvis kommer Veevaete och Schuurman att undersöka möjligheterna och hindren för mobiltv:s etablering i olika europeiska länder.

Veevaete och Schuurmans presentation:



Under tisdagen presenterade bland andra Roel Puijk, verksam vid Lillehammer universitet i Norge. Puijk har undersökt hur media bidrar till att konstruera och presentera olika evenemang. Bland annat har han studerat mediebevakningen av och dess betydelse för vår förståelse för OS i Lillehammer 1994 utifrån olika länders medier.

I övrigt kan vi rapportera att Aten under dessa dygn var invaderat av engelska och italienska fotbollssupportrar som en följd av Champions League finalen mellan Liverpool och Milan. Behöver vi säga att stämningen på vårt hotell – på vilket det bodde 1000 Liverpoolsupportrar - var tämligen låg på torsdagsmorgonen ...

Svagt intresse för vad som händer i bloggsfären bland ekonomijournalister

Nu finns en första, preliminär, version av en rapport med delar av resultatet av vår studie om bloggar och ekonomijournalistik. Denna första rapport är skriven på engelska och vi kommer att presentera den på ”the 5th International Conference on Communication and Mass Media” i Athen i slutet på maj.

Vi vill betona att endast delar av resultaten finns inkluderade i denna rapport. Senare under våren/i början av sommaren kommer vi att publicera en mer omfattande rapport på svenska.
Vi meddelar så fort den är klar!

Den nuvarande versionen av rapporten finns att ladda hem här.

I korthet visar studien att:

• 40 % av artiklarna i den svenska affärspressen år 2006 (från jan, april, sep, dec), som innehåller ordet blogg, refererar till bloggar. 15 % av dessa citerar också bloggar.
• Det finns stora skillnader i attityd till användning av bloggar bland de ekonomijournalister som svarade på enkäten.
• Ungefär 20 % av ekonomijournalisterna uppger att bloggar har blivit ”en viktig del av medielandskapet”, och en lika stor andel anser att det i deras arbete är en ”fördel att veta vad som diskuteras i bloggsfären”.
• Ett fåtal respondenter (knappa 9 %) uppger att de använder bloggar för att hitta information som de kan använda i sitt journalistiska arbete, medan majoriteten (77 %) hävdar att de inte hänvisar till bloggar i deras nyhetsarbete.
• De ekonomijournalister som deltog i enkäten uppger att de använder andra nyhetskällor på Internet i högre utsträckning. Ungefär 50 % av respondenterna uppger att de använder wikis (ex. Wikipedia) för att hitta information som de kan använda i sitt arbete och drygt 80 % använder företags hemsidor.

Intresset för bloggar och användningen av bloggar i ekonomijournalisternas arbete är alltså marginellt. Resultaten indikerar samtidigt en attitydförändring bland respondenterna. Trots att endast ett fåtal ekonomijournalister uppger sig använda bloggar idag för att hitta information till nyheter, instämmer en femtedel av respondenterna i påståendet att bloggar är en viktig del av dagens medielandskap.

För att bidra till kunskap inom detta område är en uppföljningsstudie till denna, om ett år, ett självklart nästa steg för att se hur ekonomijournalisternas attityd och användning av webbaserad information förändras.

Journalisters attityd till och användning av bloggar är en del i en pågående teknikutveckling som håller på att förändra hur och av vem nyheter produceras och publiceras. Ny teknik, såsom bloggverktyg, gör det möjligt för var och en att publicera egna nyheter, vilket på sikt leder till otydligare gränser mellan nyhetsproducent, källa och läsare. Frågor vi ställer oss i vårt fortsatta arbete är: Vad innebär dessa förändringar för den journalistiska professionen och för nyhetsproduktion?

Akademin möter näringslivet

Idag talas det allt oftare om att samarbetet och kontakterna mellan akademi och näringsliv måste förbättras. Tätare kontakt mellan forskare och praktiker förväntas leda till nya innovationer, kunskaper och kompetenser som kan vara till nytta för dem båda. Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv rapporten ”Akademin eller verkligheten” i vilken det framgår att det finns ett matchingsproblem mellan studenternas utbildning och det jobb som de verkligen får efter utbildningen. Lösningen på problem, som presenteras i rapporten, är en ökad samverkan mellan akademi och näringsliv.

Ett sätt att reducera dessa matchningsproblem är att stärka samverkan mellan
akademi och arbetsliv. Baserat på svar från 2 200 nyexaminerade universitets- och högskolestudenter har Svenskt Näringsliv nyligen kunnat konstatera att en stor majoritet antingen är missnöjda eller mycket missnöjda med samverkanssituationen under studietiden.

Vår förhoppning är att det inte måste vara akademin eller näringslivet – och att vi framöver inte betraktar dessa som ”två separata världar”. Istället hoppas vi på att kontakterna mellan forskare och praktiker i framtiden kommer att vara självklara och uppmuntras av såväl akademin som näringslivet. Vår vision är att forskare framöver kommer att i allt högre utsträckning kombinera en akademisk karriär med en karriär i näringslivet.

Jag, Karolina, har nu valt att pröva hur detta fungerar i praktiken. Sedan mitten på april arbetar jag på det internationell konsultbolaget Ramböll Management. Konsultföretaget, som specialiserat sig på att arbeta med näringslivsfrämjande insatser inom framförallt offentlig sektor men även privat sektor, kommer att vara min dagliga arbetsplats framöver. Samtidigt kommer jag dock att ha fortsatt täta kontakter med Uppsala universitet och jag kommer även att skriva vidare på olika projekt inom området CSR och media. Min förhoppning är att det ska visa sig att gränserna mellan akademin och näringslivet är betydligt vagare än de ofta framställs – och att det är fullt möjligt att stå stadigt med ett ben i akademi och ett i näringslivet. Vi får se hur det går ...

Vad innebär medialiseringen av näringslivet för dem som hamnar i rampljuset?

I takt med medialiseringen av det svenska näringslivet är det aktuellt att fråga sig vad som händer med de personer som oftast hamnar i rampljuset, nämligen företagsledare. Idag blir allt ofta individen, börs-vd:n, representant för hela organisationen. Carl-Henrik Svanberg är Ericsson. Mediepubliken förväntas förstå, och acceptera, att ”Svanberg” är liktydigt med Ericsson. En snabb sökning i Affärsdatas arkiv från en vecka i april, 2006, visar hur namnet Svanberg ersätter Ericsson i rubriker.



Precis hemkommen från ett jätteintressant seminarium på Handelshögskolan har jag, Maria, fått ny inspiration att fundera på vad den ökade medialiseringen av näringslivet får för konsekvenser för börsbolagens ledarskap. Precis detta är temat för Pernilla Petrelius kommande avhandling som alltså diskuterades på ett seminarium idag. Pernilla går i sin studie på djupet med vad som händer i mötet mellan företagsledare och media. Hur konstrueras ledarskapet genom mediernas rapportering? Hur organiseras och hanteras det ökade mediala trycket av företagsledaren och medarbetare? Var går gränserna för det privata och det offentliga?

Pernilla studerar viktiga frågor i en tid då näringslivets ledare uttrycker en oro över att det mediala trycket – och förväntan om att ledaren självklart ska stå i rampljuset – skrämmer bort duktiga individer från höga positioner. I boken Att välja ledare har Hans de Geer, Ingalill Holmberg och Svenolof Karlsson intervjuat en rad företagsledare som får reflektera över detta. Kapitlet om medias roll i att välja ledare börjar med att slå fast att ”ledaren kan aldrig äga bilden av sig själv” och fortsätter, med ”framgång eller misslyckande – i media personifierar ledaren allt” (sid. 113). Ett citat av Hans Dalborg från samma bok exemplifierar denna personifiering (sid. 125):

Så fort räntan går upp eller ner, så är det en bild av mig eller Lasse (VD:n) i tidningen. Våra ansikten blir bärare av budskapet. I den här personfixeringen
finns ett machosyndrom – allt kokar ner till den ensamma chefen. Allt beror på
honom, ledaren ska fixa allt!

Vi önskar Pernilla stort lycka till i det fortsatta arbetet och ser framemot den stundande disputationen!

Till er läsare önskar vi en trevlig Valborgshelg! Njut av det härliga försommarvädret!

Läs också exempelvis artikeln ”VD-tillvaron liknar en dokussåpa” i Dagens industri, där Pernilla är intervjuad.

Ett stort GRATTIS SuRe!

Våra kollegor och vänner i forskargruppen Sustainability Research Group (SuRe) Handelshögskolan i Stockholm, tog igår hem det nyinstiftade priset för bästa CSR-forskning. Vi stämmer in i ett rungande GRATTIS till välförtjänta vinnare!
Tack för en trevlig tillställning igår på Berns!

Forskargruppen SuRe. Från vänster: Jenny Ählström, Emma Sjöström, Monica Macquet och Susanne Sweet. Bild från HHS.

Att lyssna - en förutsättning för förändring

Rapport från CSR-seminarium Dag 2, Globe Forum

Företagens sociala ansvar var en av frågorna som diskuterades på årets Globe Forum som idag är inne på den tredje och sista dagen. Vi besökte de två seminarier igår som hade fokus på CSR. Under rubriken ”To live your trading philosophy” diskuterade Renée Andersson, etik- och miljöansvarig på Indiska Magasinet AB, och Lars-Olle Larsson, Öhrlings Price Waterhouse Coopers, vikten av dialog med intressenter. Renée, som har en bakgrund inom bland annat Rädda Barnen och Amnesty Business Group, förklarade inledningsvis att hon aktivt sökt sig till att arbeta med ansvarsfrågor i ett företag då hennes erfarenheter har visat att dessa organisationer många gånger är förändringsvilliga. De företag hon har arbetet med eller i har haft en större vilja att ta risker för att skapa förändring jämfört med många andra organisationer, menade hon.



Indiskas 80 butiker ger organisationen makt att faktiskt åstadkomma förändring i jättelandet Indien – något som Renée menar att de också har lyckats med. Från i slutet av 1990-talet har Indiska arbetat med aktivt med att hitta system för att utvärdera och förbättra arbetsförhållandena hos sina leverantörer. Renée har själv besökt alla leverantörer upprepade gånger, och hon eftersöker en ”respektfull dialog” med ansvariga på fabrikerna. Hon varnar för att begå samma misstag som hon tycker sig ha sett för mycket inom biståndsverksamhet – att inte lyssna på de lokala aktörerna. Om vi ska nå hållbar förändring måste det ske i samarbete och vi måste visa förståelse för deras villkor. Alltför ofta glömmer vi bort att lyssna på dem vi ska förändra hos, menar Renée.

Indiska har arbetat fram en egen uppförandekod som består av tio punkter och som samtliga i stort sett bygger på nationell lag i de länder de verkar i. Nationell arbetslagstiftning är ofta mycket bra, men det stora problemet är att den inte efterlevs. Indiskas arbete handlar därför mycket om att utbilda både chefer och anställda om lagens innehåll – att medvetandegöra och därigenom skapa förändring.

I höstas gjorde Uppdrag Granskning ett kritiskt reportage av bland annat Indiskas leverantörer (se Indiskas kommentar till reportaget här). Mediernas agerande, menar Renée, har gjort att jag idag förstår att vi måste vara ännu tydligare med att betona att vi förstås inte kan ge garantier för att det aldrig finns missförhållanden hos våra leverantörer. Vi kan bara berätta hur vi arbetar och vad vi tror på. Men så länge vi inte äger dessa fabriker kan vi inte ha full kontroll om vad som händer där.


Lars-Olle Larsson liknar medierna i dessa fall för gamar som gör sina nedslag. Han lyfter fram externt granskade redovisningar av CSR-arbetet som lösningen på problemet – dessa kan inte journalister gå emot, menar han. Undertecknade håller med om att det är viktigt att redovisa vad företag gör inom området. Men frågan är om inte den som vill skapa rubriker kan göra det oavsett vilken rapport han eller hon har i handen?

Globe Awards!

Idag startar Globe Forum sin tredagarskonferens som samlar företagsrepresentanter från hela världen. Konferensen kommer att äga rum på Berns och medverkar gör ett flertal internationella och erfarna företagsledare. På torsdag delas även CSR Awards ut, vilket vi som nominerade ser framemot. Vi återkommer inom kort med mer information om evenemenanget.

Glad Påsk!

Den senaste veckan har vi arbetat med att sammanställa resultaten från vår innehållsanalys från affärspressen och vår enkät om ekonomijournalisters användning av bloggar som nyhetskällor. Trots vissa problem med att få ekonomijournalisterna att svara på webbenkäten så har vi efter flertalet påtryckningar fått upp en godkänd svarsfrekvens. Resultaten från enkäten visar på stor splittring bland ekonomijournalisterna både vad gäller användning och inställning till bloggar. Hela studien kommer att presenteras i en komprimerad engelsk version efter påsk. Senare under våren hoppas vi också på att kunna lägga ut en mer omfattande svensk rapport på ämnet bloggar och svensk affärspress. Nu tar vi påskledigt!

Etikens betydelse för samhällsekonomin

I torsdags samlade Riksdagens Finansutskott ett antal personer för att tala om etikens betydelse för en väl fungerande samhällsekonomi. Dagen ska vara underlag för kristdemokraternas och Finansutskottets fortsatta arbete med hur etik kan relateras till olika samhällsområden - däribland ekonomi.Talade gjorde:
Stefan Attefall, finansutskottets ordförande
Per Landgren, politisk rådgivare
Hans de Geer, professor
Göran Lind, rådgivare till Riksbankens direktion
Jan-Erik Bäckman, chef för skatteverkets analysavdelning
Göran Norén, Svenskt Näringsliv
Karolina Windell, ekon dr Uppsala Universitet
Magnus Frostenson, ekon dr, Uppsala Universiet

Programmet för dagen var intressant och erbjöd många olika vinklingar på etik i relation till ekonomin. Hans de Geer gjorde en historisk exposé om etikens framväxt i relation till ekonomins framväxt. Göran Lind berättade om hur bankväsendet under de senaste åren varit föremål för brottslig verksamhet såsom pengatvätt, oseriösa bankägare och internetbrott. Jan-Erik Bäckman bjöd på en intressant diskussion kring medborgarnas skattemoral och Skatteverkets. Göran Norén talade om marknadens nya förväntningar på hur företag ska bete sig och hur viktigt det blir för företag att leva upp till dessa krav av lönsamhets skäl. Karolina beskrev hur och varför begreppet CSR populariserats i Europa under det senaste tio åren. Den sista talaren - Magnus Frostenson - diskterade olika perspektiv på företag och företagande i relation till etik.

Perspektiven på hur etik kommer in i ekonomin var med andra ord många och vitt skilda. Nu återstår bara att se hur Finansutskottet tar tillvara på insikterna från dagen och omsätter den i politik. Ytterligare en liten kommentar från dagen - antalet talare var lika många som antalet lyssnande politiker. Undertecknade undrar var alla engagerade politiker håller hus?

Utsuddad rollfördelning mellan journalister och bloggare

Diskussionerna går varma både på nätet och i andra nyhetskanaler om relationen mellan journalistik och bloggande. I vårt pågående forskningsprojekt är just denna relation i fokus. Vi frågar oss om bloggar spelar någon roll för produktionen av ekonominyheter. Läs mer om projektet här. En läsvärd artikel i sammanhanget är skriven av Terry McDermott på Los Angeles Times: ”Blogs can top the presses” (Tack till Martin Jönsson som refererar till artikeln på hans blogg!). McDermott pekar just på utsuddade gränser mellan journalister och bloggar och förstår utvecklingen som en professionalisering av bloggsfären:

This professionalization of the blogosphere has been abetted by mainstream media's increasing practice of hiring independent bloggers or deploying staffers to blog duty. No one in the blogosphere seems particularly worried about the competition.

McDermott har intervjuat Henry Copeland, som framgångsrikt har utvecklat sätt att annonsera på bloggar och därmed göra det möjligt att finansiera bloggande. McDermott citerar Copeland i sin artikel:

Copeland, for one, doubts that the MSM will be able to stem the blogging tide, or even swim very far in it.

"We're big believers that the Internet's rule is 'the outside is the new inside.' That means that bloggers, with low overheads and nimble structures, can outmaneuver everyone else ...

"A newspaper is a boat, a highly evolved mechanism designed and built to float in water. Blogs are bikes, built to cruise in another environment. Now, you can pull a bunch of planking off a boat and add wheels and pedals, but that won't make it as light and maneuverable as a bike."

Användargenererat innehåll i fokus på TS frukostseminarium

På TS frukostseminarium imorse presenterade Thomas Minnhagen, Sverigechef MSN/Windows Live, sin syn på utvecklingen kring webben. Rubrik för seminariet var ”Web 2.0, myt eller verklighet?” och Minnhagens inte så förvånande svar på frågan var förstås det senare. Web 2.0 är i allra högsta grad verklighet och betyder kortfattat för konsumenten användargenererad information och handlar för företagen om tjänster, inte produkter, och om en ny affärsmodell. Minnhagen berättade om wikis, bloggar och mashups och presenterade olika affärsmodeller för att ta betalt för innehåll och programvara på nätet. Trots att Minnhagen menar att Sverige ligger relativt långt fram i den tekniska utvecklingen och användningen jämfört med många andra länder pratar vi fortfarande om olika medier, inräknat Internet. Det är helt fel, menar Minnhagen. Istället måste vi förstå Internet som en plattform för distribution. Alla medier använder sig av Internet idag och alla medieföretag berörs av Web 2.0.

Utmaningar för Web 2.0, enligt Minnhagen:

• Identitet – vem är ansvarig?
• Ägande
• Nivå: relevans; aktualitet; propganda?

Samtidigt pågår en heldag med föreläsningar och diskussioner om samma tema i Göteborg. Läs mer om det här. Fredrik Wackå deltar och skriver på sin blogg om eventet.

Varför skänker företag så lite pengar till välgörenhet?

Det var en av de frågor som ställdes på Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) årsmöte fredagen den 9 februari. På årsmötet samlades SFI:s medlemmar som består av föreningar med 90-konton. SFI är en ideell förening som granskar 90-konton såsom Rädda barnen, Röda korset, Cancerfonden med flera för att se till att insamlade pengar kommer dit de ska. Under senare år har privatpersoners donationer ökat men företags donationer har inte ökat i samma utsträckning. Frågan är varför? Karolina som var där för att tala om framväxten av företagens sociala ansvar kunde inte svara på denna fråga, däremot kunde hon berätta att intresset för frågor rörande socialt ansvar har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Intresset tycks dock inte ta sig i uttryck i ökad välgörenhet utan främst i andra former.

Under torsdagens workshop kom denna fråga också upp på agendan. Välgörenhet och sponsring är idag det minimum som företag gör för att ta ett socialt ansvar. De flesta företag börjar sitt sociala arbete genom att skänka pengar, men ju mer de kommer in i detta tankesätt desto större ansvar tar företagen, berättade Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar. Efterhand överger företag välgörenhet och börjar istället att arbeta mer aktivt med att lösa globala problem tillsammans med olika intresseorganisationer eller hjälporganisationer.

Allt kan inte mätas i pengar

Denna åsikt uttrycktes av professor Peter Dobers från Mälardalens högskola på torsdagens workshop. En stor del av diskussionerna under torsdagen kom att handla om svårigheterna med att mäta CSR eller hållbarhetsarbete. Företag efterfrågar mätningar som gör det möjligt för dem att värdera deras arbete med dessa frågor. Att utveckla sådana mätmetoder är långt ifrån enkelt. Peter Dobers menade dock att vi kanske inte ska sträva efter att mäta arbete med CSR och hållbar utveckling. Natur och sociala hänsyn har ett egenvärde och vi bör inte försöka omvandla dessa värden till finansiella. Genom att utveckla ett sådan typ av mätinstrument gör vi det alltför enkelt för företagen, menade Dobers, och hävdade att det är viktigt att komma ihåg att det finns andra värden än de finansiella. Istället handlar det om att förändra synsättet på företagande.