Med nätnyheter förändras den journalistiska yrkesrollen

Härom veckan lanserade Stiftelsen Institutet för Mediestudier den senaste boksatsningen. Karlstad-forskaren Michael Karlsson presenterade vid ett seminarium på JMK i Stockholm sin nya bok "Nätnyheter: Från sluten produkt till öppen process". Michael gör en djupdykning i nätnyheternas framväxt med fokus på formatet. Han diskuterar också vad denna nya typ av nyheter får för konsekvenser för journalistiken. Ett de teman som Michael diskuterar rör journalistrollen på nätet - hur ser den ut och skiljer den sig från mer traditionella journalistroller? Med stöd i internationell forskning diskuterar han en mer framträdande roll som dirigent. När alltmer information finns tillgänglig för alla på nätet blir en av journalistikens uppgifter att sortera, sammanställa och lyfta fram det viktigaste. Precis som tidigare krävs journalistisk kompetens i "nyhetsvärdering, källkritik, granskning och berättarteknik".

Med på seminariet fanns också representanter från journalistikens värld: Kristian Lindquist, nyhetschef på Svd.se, Karin Schmidt, nyhetschef på Aftonbladet.se och Malin Crona, tidigare nyhetschef Dn.se och numera publikredaktör på Ekot. De fick frågan från "Företag, ansvar och media" om vad de ser att en förändrad journalistroll på nätet får för konsekvenser. Svaret blev att nätet bland annat gör att journalister måste eller till och med tvingas arbeta mer tillsammans. Den tidigare relativt individualiserade journalistrollen fungerar sämre i en nyhetsprocess som pågår ständigt. På nätet avslutas inte ett redaktionellt uppdrag när artikeln publicerar på nyhetssajten (som när en artikel trycks i tidningen) - nej, då har produktionsprocessen bara börjat. Användarkommentarer ska hanteras, ny information ska inkluderas, annan information kanske ska tas bort, och andra artiklar kanske ska komplettera informationen ... Detta ständiga flöde av nyheter gör att en ensam journalist sällan klarar att följa en nyhet från början till slut. Samarbete blir ett nytt ledord på redaktionerna.

Intressant tycker vi. Framför allt med tanke på att vi samtidigt ser en utveckling inom journalistiken där det personliga varumärket blir allt viktigare. Hur står sig stora bylines mot teamarbete?

Vad leder GRI redovisning till i de statligt ägda företagen?

Idag presenterades resultaten från utvärderingen av de statligt ägda företagens arbete med hållbarhetsredovisningar. Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Det innebär att de statligt ägda företagen ska redovisa hur de tar ekonomisk, social och miljömässig hänsyn i affärsverksamheten. Syftet med riktlinjerna har varit att företagen öppet ska redovisa vilket ansvar de tar samt att det ska påskynda förbättringen av deras hållbarhetsarbete.

Resultaten från utvärderingen visar att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Lägsta nivån har därmed höjts. Resultaten visar även att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik.

Utvärderingen har genomförts av Tommy Borglund, Magnus Frostenson och Karolina Windell. Idag på morgen presenterades resultaten för allmänheten på Rosenbad. Maria Grafström från Uppslaa universitet och Per Grankvist från CSR i praktiken agerade moderatorer och bjöd in den engagerade publiken till diskussioner. Rapporten finns att ladda ner på Näringsdepartmentets hemsida.