In en studie som idag publiceras av Kairos future framkommer att ungdomar i Sverige är minst intresserade av att konsumera miljömedvetet av de sjutton länder som deltagit i studien. Studien visar att unga svenskar anser att det finns ett globalt miljöhot men att de samtidigt inte köper varor av miljövänliga företag i någon större utsträckning.
Åtminstone enligt Resumé som den 6 december publicerade en artikel om att miljön blir nästa års reklamhajp.
Klimatförändringar, energikris och miljökatastrofer har nått fram till marknadschefernas budgetar. Det kommer nya signaler varje dag.
Marknadschefer i nätverket Marketing Executives Networking Group (MENG) - främst amerikaner - har fått svara på frågor och uttalat sig om nästa år. Av undersökningsföretagets pressmeddelande går dock att läsa att både "marketing basics" och sökoptimering ansågs vara viktigare än grön marknadsföring. Vi vet inte hur siffrorna såg ut föregående år, men med stor sannolikhet var grön marknadsföring inget av nyckelbegreppen i en amerikansk marknadschefs vokabulär. Ett tecken som talar för svaret ja på vår tidigare ställda fråga om huruvida CSR är lämpligt att kommunicera på köpt reklamplats.
Och så här kan det se ut ...
Det finns förstås inget svar - åtminstone inget enkelt och entydigt - på den frågan. Den amerikanska pr-byrån GolinHarris har frågat 5000 amerikaner i samband med deras årliga undersökning Corporate Citizenship Index (CCI). Undersökningen har ett år på nacken (gjordes i september 2006), men kan ändå fungera som källa till ungefärliga uppfattningar om hur allmänheten helst vill få kännedom om företags sociala ansvar. De fem högst rankade källorna för information var:
Läs resultaten från hela undersökningen här.
Vi tror att tiden då intressenter endast nöjde sig med att bli informerade är förbi. Idag handlar det om att kommunicera sitt ansvarstagande genom att vara aktiv i dialoger med olika intressenter. Att lyssna, samtala och lära - det vill säga att prata med intressenter - är betydligt viktigare än att endast prata till dem!
Traditionellt sett har företag varit försiktiga med att berätta om sitt sociala ansvarstagande på köpt annonsplats. Nu ser vi allt fler företag som väljer att göra det.
Löfbergs Lila är ett företag som efter noggrann analys vågat ta steget till att använda socialt ansvarstagande i sin marknadföring. Genom slogans som "Utrota fattigdomen på kafferasten!" och "Rädda miljön på fikapausen!" kommunicerar Löfbergs Lila vad de gör för att bidra till den globala samhällsutvecklingen.
Vi ska leta fler exempel och lyfta fram dem för diskussion här! Vet du något? Berätta!
Igår anordande CSR Sweden seminarium på temat CSR och kommuikation. Medlemsföretagen var inbjudna och Posten stod som värd. Tack för en intressant och givande förmiddag!
Vi var där och hade möjligheten att presentera vår forskning kring CSR och medier. Utgångspunkter för vår presentation och diskussion är att företag möter allt tuffare krav på öppenhet - moderordet transparens är på allas läppar, att allt fler intressenter kräver allt mer information allt snabbare, att en tydlig kommunikation av CSR kan innebära stora möjligheter i arbetet med att stärka varumärke och anseende, men att den som är duktig på att ta ansvar och också duktig på att berätta om det får räkna med att bli granskad.
Det finns idag ett stort behov av att utbyta tankar kring och utveckla kunskap om hur företag hanterar medier i relation till CSR-frågor samt om - och i sådan fall hur - företag kan kommunicera CSR ur ett marknadsföringsperspektiv. Företag i olika branscher möter olika krav från intressenter, har olika förväntningar på sig och behandlas olika av de som granskar.
Dagen efter att Agenda diskutera barn som plockar bomull i Uzbekistan och H&M:s roll och ansvar kommer nya rubriker. Metallerna som används i batterier till Mp3-spelare och mobiltelefoner utvinns av barn, rapporterar Aktuellt den 26 november. I södra Kongo får barnen krypa in i gruvgångarna för att utvinna den metall - kobolt - som används till batterier i våra elektronikvaror.
Swedwatch rapporterar att var trejde arbetare är barn i Katangas gruvor. Flera kända elektronikföretag pekas ut i rapporten, bland dessa Nokia och Ericsson. Dessa företag har sina egna policys och uppförandekoder som de i dessa fall inte verkar leva upp till. Företagen låter skriftligen meddela att det är svårt att kontrollera hela leverantörskedjan. Det är svårt att kontrollera första och andra ledet och än svårare att kontrollera det trejde ledet.
Frågan - återigen - som väcks är: Var går egentligen gränsen för företagets ansvar?
Förra veckan meddelade regeringen att klimatkompensation genomförs på alla internationella flygresor regeringskansliet genomför. Klimatkompensation görs genom inköp av certifikat för CDM (Clean Development Mechanism) via Energimyndigheten.
-Vi kompenserar utsläppen från våra resor genom att bygga upp miljöteknik i utvecklingsländer som ger utsläppsminskningar som annars inte skulle ha gjorts, säger Andreas Carlgren
Av pressmeddelandet framgår även att regeringen överväger att utveckla vägledning för frivillig kompensation från allmänheten och näringslivet.
Mycket av dagens publicitet om Agendas inslag om barnarbete i Uzbekistan och H&M:s ansvar stannar just i gårdagens diskussion (se ex. E24) . I Studio 1 reflekterar Örjan Bartholdsson, SwedWatch och Daniel Dworetsky, projektledare CSR Sweden. De problematiserar den bild som vi fick i Agenda igår. Väl värt att lyssna på!
Ja, vi har diskuterat denna fråga förr här på vår blogg - och nu aktualiseras den återigen i samband med kvällens Agenda. Den kommande debatten i Agenda ikväll lyfts fram på Aftonbladet.se och H&M beskylls för att inte ta sitt ansvar när det gäller barnarbete i Uzbekistan. Enligt Aftonbladet (som hänvisar till SVT) är det nästan en halv miljon barn som plockar bomull på fälten i den forna Sovjetsstaten:
Bomullen som barnen plockar på fälten i Uzbekistan blandas ofta med annan bomull och det är svårt att få klarhet i hur mycket som hamnar hos H&M, uppger SVT.
Enligt SVT ställs H&M till svars på grund av dess uttalande om att de tar avstånd från barnarbete. De arbetar aktivt med att förbättra villkoren i deras leverantörers fabriker. Läs om om H&M:s syn på ansvar och om deras aktiviteter på deras hemsida här.
Agendas upplägg ställer tre frågor på sin spets:
1. Hur långt sträcker sig ett företags ansvar - till deras leverantörer, till leverantörernas leverantörer eller ännu längre?
2. När ska mediernas granskande initativ sträcka sig bortanför de stora, välkända varumärkena?
3. När ska de företag som väljer att inte arbeta aktivt med frågor som rör socialt ansvarstagande granskas?
Läs våra tidigare reflektioner om mediernas bevakning av CSR i inlägget "Att kommunicera socialt ansvar utmanar".
Vi återkommer med våra reflektioner efter Agenda ikväll. Läs mer om programmet här.
Vi har reflekterat kring ekonomijournalisternas fokus på företagsledare förr här på vår blogg, bland annat i ett inlägg om Pernilla Petrelius, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, avhandling om "företagsledarnas medialisering".
Nu reflekterar Maria vidare i en krönika i Unga Aktiesparares medlemstidning Stock Magazine. Läs krönikan "En fräsch och leende Svanberg = köp Ericsson?" här. Vad tycker du?
Rubriken på folkpartiets CSR seminarium indikerade att det skulle bli en diskussion om CSR och lönsamhet. Och mycket riktigt, visst presenterades CSR i termer av lönsamhet. Men seminariet bjöd på så mycket mer intressant diskussion än just det ekonomiska perspektivet på socialt ansvarstagade. Diskussionen kom att handla om hur företag kan engagera sig i välgörenhet genom att skänka pengar och bidra med kompetens och resurser i katastrofsituationer etc. Undertecknande funderar dock över på vilket sätt denna typ av aktiviteter hänger samman med socalt ansvarstagande - talar vi egentligen inte om vanlig filantropi? Diskussionen fortsatte på tema välgörenhet och kom att handla om vad staten kan göra för att främja ökad välgörenhet från företagare. Skatteavdrag, var förslaget som presenteradeds. Ett förslag som redan är på väg att klubbs igenom.
Men vad menar vi egentligen när vi talar om socialt ansvarstagande? Menar vi välgörenhet? Menar vi att företagen ska öka sitt välgörenhetsengagemang och samarbeta mer med hjälporganisationer av olika slag? Eller innebär socialt ansvarstagande först och främst att företag ska se till att inte påverka samhället negativit genom sin kärnverksamhet? Vad är the business of business egentligen?
Folkpartiet anordar i dag ett lunchseminarium med rubriken "Företagare med socialt ansvar - en konkurrensfördel eller förhinder? ". Återigen lyfts frågan hur socialt ansvarstagande relaterar till lönsamhet. Det är intressant att vi ständigt känner oss tvungna att motivera socialt ansvartagande i termer av lönsamhet. Varför räcker det inte med att konstatera att socialt ansvarstagande har ett egenvärde?
På lunchseminariet deltar Per Grankvist som är redaktör för den eminenta bloggen CSR i praktiken och Stefan Krook grundare av God El som skänker en del av vinsten till välgörande ändamål.
Det ukrainska affärsmagasinet Управление Компанией uppmärksamade i årets 7 nummer corporate social responsibility. I Ukraina är frågor om socialat ansvar inte särskilt uppmärksamade bland landets företagare. Det är dock ett tema som affärsmagasinet tror kommer att vara på frammarsch i Ukraina under de närmsta åren. För er som kan ryska finns artiklen att läsa här, artikeln innehåller även en intervju med Karolina.
Lördagen den 22 september intervjuades Proventus VD Daniel Sachs i P1s lördagsmorgon. I programmet diskuterades globaliseringen och företagens ansvar och möjligheter. Intervju är välvärd att lyssna till och innehåller ett reflekterade samtal kring aktuella frågor om företagens ansvar för det globala samhället. Sachs ansåg att det finns en fara för att det populäriserade begreppet corporate sociala responsibility riskerar att bli en fråga om kommunikation snarare än handling, men underströk att ansvarstagande är en långsiktig strategi för att företag som vill överleva. Sachs menade även att den tidigare dikotomin mellan socialt ansvar och vinst är förlegad och att det snarare finns en "konvergens mellan egenintresse och samhällsintresse".
Glöm inte att blogga för miljön imorgon den 15 oktober! Organisationen Blog action day har dragit igång en kampanj som syftar till att öka uppmärksamheten kring miljöfrågor genom en kollektiv bloggning om miljön. Fler än 14.000 bloggar har anmält sig.
Banco är fondförvaltaren som profilera sig med ansvarsfulla investeringar. På företagets hemsida framgår det att Banco bland annat inriktar sig på att investera fondspararens pengar i företag som tar ansvar för miljön, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, korruptionsbekämpning och andra sociala och miljömässiga aspekter inom företagens inflytandesfär. I de fall ett företag inte anses bete sig ansvarsfullt, försökerBanco få företaget att ändra sitt beteende genom att hota med att sälja sina innehav. I somras satte Banco press på Oriflame och hotade att dra sig ur bolaget om de inte började hantera frågor som hälsa och säkerhet i länder som Ryssland, Kina och Indien.
Bancos chef för ansvarsfulla investeringar Sasja Beslik fick i veckan frågan från SVD Näringsliv om hotet att dra sig ur företag är ett vanligt påtryckningsmedel för att förändra företag. På frågan svarade Beslik: - Vi vill inte att företagen ska bli ideella organisationer, men att de ska tjäna pengar på långsiktigt ansvarstagande. Det är klart att de ska tjäna pengar, men det ska inte handla om greed. Mats Qviberg och girigheten tillhör 80-talet.I fredagens SVD näringsliv kunde vi läsa att intresset för etiska fonder är måttligt. Enligt SVD näringsliv är det etiska fondsparandet i Sverige är knappt fem procent av fondkapitalet, varav stiftelser och Svenska Kyrkan står för en stor andel. Folksams egna studier visar på att trenden för etiska fonder pekar uppåt, medan Nordnets fondchef Daniel Ljungel menar att intressent fortfarande är mycket lågt.
Organisationen Blog Action Day uppmannar alla företag och privatpersoner med bloggar att blogga om miljön den 15 oktober. Genom denna kollektiva handling vill Blog Action Day skapa uppmärksamhet kring miljöfrågor. På bloggen kan vi läsa:
Vänner i Norge rapporter att vi svenskar har vaknat sent. För dom har Facebook hört till vardagen sedan ett tag tillbaka. Sena eller inte - det råder Facebook-feber i Sverige. SAS har till och med förbjudit sina anställda att logga in på sajten under arbetstid, se artikel på ekonominyheterna.se idag. JMW Kommunikation har låtit CINT göra en undersökning om svenskarnas användning av sociala medier:
Undersökningen visar att mer än fyra av tio svenskar använder sig av sociala nätverk. Störst användning finns i de yngre åldersgrupperna. Mer än åtta av tio 15 – 22 åringar använder ett socialt nätverk. Var tredje 15-22 åring uppger att de har en egen blogg. Åtta av tio, av dem som använder sociala nätverk, anger också att de gick med i ett socialt nätverk före år 2005. Av de sajter man anslutit sig till under år 2007 ligger Facebook i topp och då särskilt bland 23 – 35 åringarna där knappt hälften anslutit sig nyligen.
Vad är kvalitet? Hur skapas den? Det är frågor som diskuteras i den nyutgivna boken "Den omätbara kvaliteten". Redaktör är Lars Strannegård, gästprofessor på Företagsekonomiska institutionen i Uppsala, docent vid Handelshögskolan i Stockholm och forskare vid Centre for Advance Studies in Leadership. Ambitionen är att belysa och diskutera det så använda, men samtidigt dunkla, kvalitetsbegreppet. Lars skriver inledningskapitlet om "kvalitet på modet":
Kvalitet är ett ord som vi inte verkar få nog av. Allt från industriföretag till vårdcentraler, skolor och kunskapsorganisationer satsar på kvalitetssäkring. Produkter kvalitetssäkras, kvalitetssystem införs och kvalitet används som ett tungt försäljningsargument. Produkter, böcker, filmer, byggnader och konstverk genomgår olika former av kvalitetsgranskning innan de tillverkas, realiseras eller når offentligheten. Kort sagt, kvalitetsbedömning är den urvalsmekanism som bestämmer vad som blir till och inte. Likväl är kvalitetsbegreppet en gåta och bedömningar om kvalitet höljda i dunkel.
Kulturnyheterna uppmärksammar ikväll ett intressant fall som väcker frågor om internetmediernas ansvar för yttrandefrihet och demokrati. Internetföretaget Yahoo har lämnat ut en användare till kinesiska staten och stäms nu i USA för att ha kränkt de mänskliga rättigheterna. Yahoo lämnade på begäran av kinesiska staten ut identiteten bakom en anonym e-postadress. Adressen tillhörde journalisten Shi-tao som kritiserat kinesiska staten genom att föreslå ett flerpartisystem. Shi-tao dömdes till 10 års fängelse.
Yahoo försvarar sig med att de inte har något annat val än att följa kinesiska statens direktiv. På Kulturnyheternas hemsida presenteras Yahoos svar på kritiken.
Yahoo försvarar sig med att de inte har något annat val än att följa kinesiska statens direktiv. Amnesty International har kritiserat Yahoos agerande. ”Vi skulle önska att företaget tog sig ur situationen på andra sätt och inte blir en medlöpare", säger Emma Sjöström, representant för Amnesty International och doktorand på Handelshögskolan i Stockholm till Kulturnyheterna.Yahoo! believes deeply in human rights. As a company built on openness, we strongly support freedom of expression and privacy around the world. Yahoo! believes there is no legal merit to this case, and we have asked the court today to dismiss it. As we demonstrate in our legal filing, as well as our recent request for views of the U.S. State Department, this is a political and diplomatic issue, not a legal one.
Enligt en ny engelsk studie anser yngre välutbildade personer att socialt ansvarstagande är viktigare än en hög lön.
More than one third of respondents to the survey said that working for a responsible employer was actually more important to them than the salary they earned, whilst 44 percent said that they would positively avoid an employer that had a bad reputation.Resultaten presenteras på den engelska bloggen corporate social responsibility and resources.
I en artikel i Dagens Miljö konstaterar Tommy Borglund, tidigare journalist och disputerad forskare från Handels och idag CSR-konsult på Hallvarsson och Halvarsson att intresset för specialister inom CSR har ökat.Tidigare fick de ordinarie konsulterna arbeta med de här frågorna. Nu anställer företag folk som redan är specialiserade på området, säger Borglund till Dagens Miljö.
Och bloggen CSR i Praktiken hakar på med en sajt för dig som söker ett CSR-jobb.
Den internationella affärspressen har länge intresserat sig för CSR-frågor (vilket exempelvis Karolina visar i sin avhandling och Maria, tillsammans med före detta kollegan Helena Buhr, skriver om i ett kapitel i en nyutgiven bok inom området). Nu verkar även den svenska ekonomijournalistiken på allvar ha fått upp ögonen för frågor som rör företagens sociala ansvar (se inlägg om Veckans Affärers temanummer och sommarens artiklar).
Diskussionen om medial publicitet av företagens sociala ansvar är något vi just nu djupdyker i då detta är temat för ett av kapitlen i vår kommande CSR-bok (som vi skriver tillsammans med Pauline Göthberg). Kort reflektion redan nu:
Å ena sidan finns ständigt större krav på företag att vara transparanta och berätta för omvärlden vad de gör – oavsett var i världen. Aldrig har det producerats så många redovisningar om allt mellan himmel och jord – inte minst om hållbarhet.
Å andra sidan skapar den mediala synligheten möjlighet till granskning. Vi har under de senaste åren sett en rad stora, svenska företag hängas ut i medierna för att de inte har uppfyllt kraven på socialt ansvarstagande. Inte sällan har det handlat om arbetsrättsliga frågor i utvecklingsländer (se ex. Uppdrag Gransknings program här och vad vi har skrivit om deras granskning av bl. a. Indiskas verksamhet här). Samtidigt är det just dessa företag som många gånger faktiskt har varit aktiva och uträttat konkreta förbättringar, om än inte nått ända fram.
Att utkräva ansvar via medierna görs med ett begränsat kikarsikte. Samma företag som faller inom ramen för mediernas dramaturgi oavsett om det gäller kvartalssiffror, lyckade utlandsetableringar eller skandaler - det vill säga stora välarbetade företag med kända varumärken och helst med produkter som mediepubliken kan identifiera sig med - får även stå till svars när ansvarstagandet inte räcker hela vägen. Medierna har aldrig ägnat företag med okända varumärken och tråkiga eller komplicerade produkter särskilt stort intresse. Chansen att de skulle börja göra det nu är ganska liten. Mediernas granskning av företagens sociala ansvar ska alltså också, hävdar vi, förstås därefter. För engagerade inom CSR-området kommer det att blir allt viktigare att zooma ut kikarsiktet för att även inkludera de företag som befinner sig i den så omtalade medieskuggan.
Magnus Fredrikson, verksam vid JMG i Göteborg, har på uppgift av Sveriges Informationsförening sammanfattat de mest utmärkande spelreglerna för dagens ekonomijournalistik (med referens bland annat till Marias arbete). Den som vill få en uppdatering av läget rekommenderas att besöka Informationsföreningens hemsida.
Under den senaste månaden har Svenska Dagbladet haft en serie artiklar som på olika sätt belyser frågan om företagens sociala ansvar. Idag publicerar SvD Näringsliv en uppföljare på DI:s artikel om Lundin Oils generösa donation på 700 miljoner kronor till Afrika. Artikeln innehåller en intervju med Karolina och artikelförfattaren konstaterar att ”välgörenhet är på modet”. Vi konstaterar å andra sidan att det är på modet att uppmärksamma frågor om socialt ansvarstagande i affärspressen. Ett sätt att förklara den explosionsartade ökningen av aktiviteter och diskussion som rör CSR är just genom mediernas bevakning av frågan.
Antalet artiklar som handlar om CSR har ökat radikalt under de senaste åren – både i svensk och utländsk press. 1996 publicerades de första artiklarna om företagens sociala ansvar – totalt 4 artiklar i Financial Times – 10 år senare publicerades det i snitt en artikel om dagen på temat socialt ansvarstagande i den europiska affärspressen. Under dessa tio år har innehållet också förändrats från svagt kritiskt till att presentera CSR i mera positiva ordalag genom att koppla det sociala ansvarstagandet till företagens lönsamhet.Aktiviteten här på vår blogg har varit alltför låg en längre tid. Karolina arbetar ju sedan en tid tillbaka på Ramböll (läs tidigare inlägg om det) och Maria har precis börjat på Cision. Vår forskning lever dock vidare, men i lite lägre takt. Bloggrapporten som utlovades i början av sommaren dröjer ytterligare en tid. Vi kommer båda att vara upptagna på annat håll nu under sommaren vilket gör att blogginläggen kommer fortsätta att vara få i antalet … men, vi ses i höst!
Vi har just återvänt från en konferens på temat media och kommunikation i Aten. Konferensen lämnade mycket till övrigt. Trots detta har vi kommit tillbaka med nya tankar och idéer om media i allmänhet och bloggar i synnerhet.
På måndag förmiddag presenterade professor Tom Johnson från College of Mass Communications, Texas Tech University en studie om tilltron till olika Internetkällor bland politiska väljare i USA. Resultaten visade entydigt att väljarna har stor tilltro till bloggar eftersom dessa anses vara tillförlitliga källor. Däremot hade politikernas egna webbsidor inte lika hög trovärdighet. Dessa resultat är intressanta i relation till vår studie som indikerar att bloggar har låg trovärdighet som källor bland ekonomijournalister. Bloggar fyller alltså olika funktioner beroende på sakområde och läsare.
Konferensen gav oss också insyn i hur nya sätt att kommunicera och interagera växer fram på Internet. T. Ramjaun från The American University, Kairo, Egypten presenterade första kapitlet i hans kommande avhandling som visar hur bloggar allt mindre handlar om text och allt mer om video. Utvecklingen väcker en rad frågor - inte minst på det etiska planet. Vad går gränsen för vem som får filma vad? Och vad får publiceras på webben? Ramjaun erbjöd inga svar på dessa frågor men diskuterar problematiken i sin avhandling.
Veevaete och Schuurman, verksamma på The research group for Media and ICT (MICT) - ett forskningsinstitut med inriktning på ny teknik och konsumentbeteende som är ett samarbete mellan Ghent University och näringslivet - presenterade en studie om mobiltv:s framtid. Studien visade att användare av mobiltv framförallt tittar på tv på morgon och sen eftermiddag i samband med resor till och från jobbet. Fortsättningsvis kommer Veevaete och Schuurman att undersöka möjligheterna och hindren för mobiltv:s etablering i olika europeiska länder.
Veevaete och Schuurmans presentation:
Under tisdagen presenterade bland andra Roel Puijk, verksam vid Lillehammer universitet i Norge. Puijk har undersökt hur media bidrar till att konstruera och presentera olika evenemang. Bland annat har han studerat mediebevakningen av och dess betydelse för vår förståelse för OS i Lillehammer 1994 utifrån olika länders medier.
I övrigt kan vi rapportera att Aten under dessa dygn var invaderat av engelska och italienska fotbollssupportrar som en följd av Champions League finalen mellan Liverpool och Milan. Behöver vi säga att stämningen på vårt hotell – på vilket det bodde 1000 Liverpoolsupportrar - var tämligen låg på torsdagsmorgonen ...
Nu finns en första, preliminär, version av en rapport med delar av resultatet av vår studie om bloggar och ekonomijournalistik. Denna första rapport är skriven på engelska och vi kommer att presentera den på ”the 5th International Conference on Communication and Mass Media” i Athen i slutet på maj.
Vi vill betona att endast delar av resultaten finns inkluderade i denna rapport. Senare under våren/i början av sommaren kommer vi att publicera en mer omfattande rapport på svenska.
Vi meddelar så fort den är klar!
Den nuvarande versionen av rapporten finns att ladda hem här.
I korthet visar studien att:
Intresset för bloggar och användningen av bloggar i ekonomijournalisternas arbete är alltså marginellt. Resultaten indikerar samtidigt en attitydförändring bland respondenterna. Trots att endast ett fåtal ekonomijournalister uppger sig använda bloggar idag för att hitta information till nyheter, instämmer en femtedel av respondenterna i påståendet att bloggar är en viktig del av dagens medielandskap.
För att bidra till kunskap inom detta område är en uppföljningsstudie till denna, om ett år, ett självklart nästa steg för att se hur ekonomijournalisternas attityd och användning av webbaserad information förändras.
Journalisters attityd till och användning av bloggar är en del i en pågående teknikutveckling som håller på att förändra hur och av vem nyheter produceras och publiceras. Ny teknik, såsom bloggverktyg, gör det möjligt för var och en att publicera egna nyheter, vilket på sikt leder till otydligare gränser mellan nyhetsproducent, källa och läsare. Frågor vi ställer oss i vårt fortsatta arbete är: Vad innebär dessa förändringar för den journalistiska professionen och för nyhetsproduktion?
Idag talas det allt oftare om att samarbetet och kontakterna mellan akademi och näringsliv måste förbättras. Tätare kontakt mellan forskare och praktiker förväntas leda till nya innovationer, kunskaper och kompetenser som kan vara till nytta för dem båda. Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv rapporten ”Akademin eller verkligheten” i vilken det framgår att det finns ett matchingsproblem mellan studenternas utbildning och det jobb som de verkligen får efter utbildningen. Lösningen på problem, som presenteras i rapporten, är en ökad samverkan mellan akademi och näringsliv.
Ett sätt att reducera dessa matchningsproblem är att stärka samverkan mellanVår förhoppning är att det inte måste vara akademin eller näringslivet – och att vi framöver inte betraktar dessa som ”två separata världar”. Istället hoppas vi på att kontakterna mellan forskare och praktiker i framtiden kommer att vara självklara och uppmuntras av såväl akademin som näringslivet. Vår vision är att forskare framöver kommer att i allt högre utsträckning kombinera en akademisk karriär med en karriär i näringslivet.
akademi och arbetsliv. Baserat på svar från 2 200 nyexaminerade universitets- och högskolestudenter har Svenskt Näringsliv nyligen kunnat konstatera att en stor majoritet antingen är missnöjda eller mycket missnöjda med samverkanssituationen under studietiden.
I takt med medialiseringen av det svenska näringslivet är det aktuellt att fråga sig vad som händer med de personer som oftast hamnar i rampljuset, nämligen företagsledare. Idag blir allt ofta individen, börs-vd:n, representant för hela organisationen. Carl-Henrik Svanberg är Ericsson. Mediepubliken förväntas förstå, och acceptera, att ”Svanberg” är liktydigt med Ericsson. En snabb sökning i Affärsdatas arkiv från en vecka i april, 2006, visar hur namnet Svanberg ersätter Ericsson i rubriker.
Precis hemkommen från ett jätteintressant seminarium på Handelshögskolan har jag, Maria, fått ny inspiration att fundera på vad den ökade medialiseringen av näringslivet får för konsekvenser för börsbolagens ledarskap. Precis detta är temat för Pernilla Petrelius kommande avhandling som alltså diskuterades på ett seminarium idag. Pernilla går i sin studie på djupet med vad som händer i mötet mellan företagsledare och media. Hur konstrueras ledarskapet genom mediernas rapportering? Hur organiseras och hanteras det ökade mediala trycket av företagsledaren och medarbetare? Var går gränserna för det privata och det offentliga?
Pernilla studerar viktiga frågor i en tid då näringslivets ledare uttrycker en oro över att det mediala trycket – och förväntan om att ledaren självklart ska stå i rampljuset – skrämmer bort duktiga individer från höga positioner. I boken Att välja ledare har Hans de Geer, Ingalill Holmberg och Svenolof Karlsson intervjuat en rad företagsledare som får reflektera över detta. Kapitlet om medias roll i att välja ledare börjar med att slå fast att ”ledaren kan aldrig äga bilden av sig själv” och fortsätter, med ”framgång eller misslyckande – i media personifierar ledaren allt” (sid. 113). Ett citat av Hans Dalborg från samma bok exemplifierar denna personifiering (sid. 125):
Så fort räntan går upp eller ner, så är det en bild av mig eller Lasse (VD:n) i tidningen. Våra ansikten blir bärare av budskapet. I den här personfixeringen
finns ett machosyndrom – allt kokar ner till den ensamma chefen. Allt beror på
honom, ledaren ska fixa allt!
Vi önskar Pernilla stort lycka till i det fortsatta arbetet och ser framemot den stundande disputationen!
Till er läsare önskar vi en trevlig Valborgshelg! Njut av det härliga försommarvädret!
Läs också exempelvis artikeln ”VD-tillvaron liknar en dokussåpa” i Dagens industri, där Pernilla är intervjuad.
Forskargruppen SuRe. Från vänster: Jenny Ählström, Emma Sjöström, Monica Macquet och Susanne Sweet. Bild från HHS.
Rapport från CSR-seminarium Dag 2, Globe Forum
Lars-Olle Larsson liknar medierna i dessa fall för gamar som gör sina nedslag. Han lyfter fram externt granskade redovisningar av CSR-arbetet som lösningen på problemet – dessa kan inte journalister gå emot, menar han. Undertecknade håller med om att det är viktigt att redovisa vad företag gör inom området. Men frågan är om inte den som vill skapa rubriker kan göra det oavsett vilken rapport han eller hon har i handen?
Idag startar Globe Forum sin tredagarskonferens som samlar företagsrepresentanter från hela världen. Konferensen kommer att äga rum på Berns och medverkar gör ett flertal internationella och erfarna företagsledare. På torsdag delas även CSR Awards ut, vilket vi som nominerade ser framemot. Vi återkommer inom kort med mer information om evenemenanget.
Den senaste veckan har vi arbetat med att sammanställa resultaten från vår innehållsanalys från affärspressen och vår enkät om ekonomijournalisters användning av bloggar som nyhetskällor. Trots vissa problem med att få ekonomijournalisterna att svara på webbenkäten så har vi efter flertalet påtryckningar fått upp en godkänd svarsfrekvens. Resultaten från enkäten visar på stor splittring bland ekonomijournalisterna både vad gäller användning och inställning till bloggar. Hela studien kommer att presenteras i en komprimerad engelsk version efter påsk. Senare under våren hoppas vi också på att kunna lägga ut en mer omfattande svensk rapport på ämnet bloggar och svensk affärspress. Nu tar vi påskledigt!
I torsdags samlade Riksdagens Finansutskott ett antal personer för att tala om etikens betydelse för en väl fungerande samhällsekonomi. Dagen ska vara underlag för kristdemokraternas och Finansutskottets fortsatta arbete med hur etik kan relateras till olika samhällsområden - däribland ekonomi.Talade gjorde:
Stefan Attefall, finansutskottets ordförande
Per Landgren, politisk rådgivare
Hans de Geer, professor
Göran Lind, rådgivare till Riksbankens direktion
Jan-Erik Bäckman, chef för skatteverkets analysavdelning
Göran Norén, Svenskt Näringsliv
Karolina Windell, ekon dr Uppsala Universitet
Magnus Frostenson, ekon dr, Uppsala Universiet
Programmet för dagen var intressant och erbjöd många olika vinklingar på etik i relation till ekonomin. Hans de Geer gjorde en historisk exposé om etikens framväxt i relation till ekonomins framväxt. Göran Lind berättade om hur bankväsendet under de senaste åren varit föremål för brottslig verksamhet såsom pengatvätt, oseriösa bankägare och internetbrott. Jan-Erik Bäckman bjöd på en intressant diskussion kring medborgarnas skattemoral och Skatteverkets. Göran Norén talade om marknadens nya förväntningar på hur företag ska bete sig och hur viktigt det blir för företag att leva upp till dessa krav av lönsamhets skäl. Karolina beskrev hur och varför begreppet CSR populariserats i Europa under det senaste tio åren. Den sista talaren - Magnus Frostenson - diskterade olika perspektiv på företag och företagande i relation till etik.
Perspektiven på hur etik kommer in i ekonomin var med andra ord många och vitt skilda. Nu återstår bara att se hur Finansutskottet tar tillvara på insikterna från dagen och omsätter den i politik. Ytterligare en liten kommentar från dagen - antalet talare var lika många som antalet lyssnande politiker. Undertecknade undrar var alla engagerade politiker håller hus?
Diskussionerna går varma både på nätet och i andra nyhetskanaler om relationen mellan journalistik och bloggande. I vårt pågående forskningsprojekt är just denna relation i fokus. Vi frågar oss om bloggar spelar någon roll för produktionen av ekonominyheter. Läs mer om projektet här. En läsvärd artikel i sammanhanget är skriven av Terry McDermott på Los Angeles Times: ”Blogs can top the presses” (Tack till Martin Jönsson som refererar till artikeln på hans blogg!). McDermott pekar just på utsuddade gränser mellan journalister och bloggar och förstår utvecklingen som en professionalisering av bloggsfären:
This professionalization of the blogosphere has been abetted by mainstream media's increasing practice of hiring independent bloggers or deploying staffers to blog duty. No one in the blogosphere seems particularly worried about the competition.McDermott har intervjuat Henry Copeland, som framgångsrikt har utvecklat sätt att annonsera på bloggar och därmed göra det möjligt att finansiera bloggande. McDermott citerar Copeland i sin artikel:
Copeland, for one, doubts that the MSM will be able to stem the blogging tide, or even swim very far in it.
"We're big believers that the Internet's rule is 'the outside is the new inside.' That means that bloggers, with low overheads and nimble structures, can outmaneuver everyone else ...
"A newspaper is a boat, a highly evolved mechanism designed and built to float in water. Blogs are bikes, built to cruise in another environment. Now, you can pull a bunch of planking off a boat and add wheels and pedals, but that won't make it as light and maneuverable as a bike."
På TS frukostseminarium imorse presenterade Thomas Minnhagen, Sverigechef MSN/Windows Live, sin syn på utvecklingen kring webben. Rubrik för seminariet var ”Web 2.0, myt eller verklighet?” och Minnhagens inte så förvånande svar på frågan var förstås det senare. Web 2.0 är i allra högsta grad verklighet och betyder kortfattat för konsumenten användargenererad information och handlar för företagen om tjänster, inte produkter, och om en ny affärsmodell. Minnhagen berättade om wikis, bloggar och mashups och presenterade olika affärsmodeller för att ta betalt för innehåll och programvara på nätet. Trots att Minnhagen menar att Sverige ligger relativt långt fram i den tekniska utvecklingen och användningen jämfört med många andra länder pratar vi fortfarande om olika medier, inräknat Internet. Det är helt fel, menar Minnhagen. Istället måste vi förstå Internet som en plattform för distribution. Alla medier använder sig av Internet idag och alla medieföretag berörs av Web 2.0.
Utmaningar för Web 2.0, enligt Minnhagen:
Samtidigt pågår en heldag med föreläsningar och diskussioner om samma tema i Göteborg. Läs mer om det här. Fredrik Wackå deltar och skriver på sin blogg om eventet.
Det var en av de frågor som ställdes på Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) årsmöte fredagen den 9 februari. På årsmötet samlades SFI:s medlemmar som består av föreningar med 90-konton. SFI är en ideell förening som granskar 90-konton såsom Rädda barnen, Röda korset, Cancerfonden med flera för att se till att insamlade pengar kommer dit de ska. Under senare år har privatpersoners donationer ökat men företags donationer har inte ökat i samma utsträckning. Frågan är varför? Karolina som var där för att tala om framväxten av företagens sociala ansvar kunde inte svara på denna fråga, däremot kunde hon berätta att intresset för frågor rörande socialt ansvar har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Intresset tycks dock inte ta sig i uttryck i ökad välgörenhet utan främst i andra former.
Under torsdagens workshop kom denna fråga också upp på agendan. Välgörenhet och sponsring är idag det minimum som företag gör för att ta ett socialt ansvar. De flesta företag börjar sitt sociala arbete genom att skänka pengar, men ju mer de kommer in i detta tankesätt desto större ansvar tar företagen, berättade Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar. Efterhand överger företag välgörenhet och börjar istället att arbeta mer aktivt med att lösa globala problem tillsammans med olika intresseorganisationer eller hjälporganisationer.
Denna åsikt uttrycktes av professor Peter Dobers från Mälardalens högskola på torsdagens workshop. En stor del av diskussionerna under torsdagen kom att handla om svårigheterna med att mäta CSR eller hållbarhetsarbete. Företag efterfrågar mätningar som gör det möjligt för dem att värdera deras arbete med dessa frågor. Att utveckla sådana mätmetoder är långt ifrån enkelt. Peter Dobers menade dock att vi kanske inte ska sträva efter att mäta arbete med CSR och hållbar utveckling. Natur och sociala hänsyn har ett egenvärde och vi bör inte försöka omvandla dessa värden till finansiella. Genom att utveckla ett sådan typ av mätinstrument gör vi det alltför enkelt för företagen, menade Dobers, och hävdade att det är viktigt att komma ihåg att det finns andra värden än de finansiella. Istället handlar det om att förändra synsättet på företagande.
Under torsdagens CSR Workshop väcktes denna fråga. Enligt Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar har EU:s CSR-politik tagit en skrämmande utveckling genom att den kommit att likna protektionism. Europeiska produkter marknadsförs genom att lyfta fram Europas goda arbetsvillkor till skillnad från andra regioners arbetsvillkor. Därigenom kan man diskutera om EU:s CSR-engagemang egentligen är ett sätt att säkra den europiska arbetsmarknaden genom att konkurrera ut icke-europiska varor som inte uppfyller samma krav på goda arbetsvillkor.
Liknande argument känns igen från diskussionen om huruvida utvecklingsländer gynnas eller missgynnas av märkningar såsom Fair trade/rättvisemärkt. Rättvisemärkning syftar till att skydda odlare från att få alltför låga priser samt ser till att odlarna har bra arbetsvillkor. Det vill säga även om världsmarknadspriset på kaffe sjunker under produktionskostnaderna så garanterar Rättvisemärkt att deras odlingar får ett högre pris. Kritikerna har emellertid hävdat att märkningar såsom Rättvisemärkt har för höga sociala kriterier som de lokala odlarna inte kan uppfylla, vilket medför att de riskerar att konkurreras ut av odlingar ägda av företag från industriländerna. Med andra ord kan sociala märkningar också komma att fungera som ett handelshinder snarare än ett stöd till utvecklingsländernas egna odlingar. Huruvida detta är fallet eller inte är föremål för en pågående diskussion.
Idag träffades forskare från hela Sverige och diskuterade frågor om hållbar utveckling och företags samhällsansvar på Handelshögskolan i Stockholm. Värdar var Sustainable Research Group (SuRe) och Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning (CTM), Stockholms universitet.
Efter att ha hälsats välkomna av Björn Axelsson, professor och ordförande Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm, sparkade dagens program igång på allvar med en presentation av Uno Svedin från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggand
e (Formas). Svedin uppmanade i sitt föredrag forskning att förstå ”sustainable growth” som ekonomisk tillväxt som bär hållbarhet som en del i sig, och inte, som Svedin ansåg att en del idag lite slarvigt ser på det som ekonomisk tillväxt som håller i sig.
Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar, Utrikesdepartementet, tog därefter över och presenterades deras syn på CSR. Globalt Ansvars definition av CSR är att ”minimera de negativa och maximera de positiva resultaten av företagens verksamheter” och Dahlin understryker att det handlar om kärnverksamhet – och inte välgörenhet – i första hand. De arbetar med frågor som rör CSR utifrån fyra huvudområden:
Dahlin menar att företag som idag söker upp dem för att få hjälp i sitt arbete med CSR ställer sig inte längre frågan om de ska arbeta med detta, utan hur. Viktiga delar i ett svar till denna hur-fråga, enligt Dahlin, är följande:
Resten av dagen ägnades till diskussion om dagens forskning inom området och vilka utmaningar morgondagens studier möter.
Rapport från CSR Swedens MarketPlace
CSR i bank- och finansbranschen var ett centralt tema på CSR Swedens konferens “Shareholder Value and/or Corporate Responsibility” i torsdags förra veckan. Hans Dalborg, styrelseordförande Nordea, började dagen med att berätta om hur Nordea ser på CSR-frågor under rubriken ”Banken mitt i den globala byn”. Dalborg betonade att banken är ansvarig för sin egen verksamhet, vilket inte ska blandas samman med ansvar som rör kundernas verksamhet. Banksekretessen gör att banken varken får eller vill debattera kundernas angelägenheter. Hans eget CSR-engagemang handlade framför allt om att vara drivande i utvecklingen av den finansiella sektorn i ett internationellt perspektiv: dels genom att arbeta för minskade handelshinder inom EU, dels genom att arbeta mot en harmonisering av bolagsstyrningen i Norden.
Susanne Lindberg Elmgren, CSR-ansvarig och nationalekonom på LO, hade rubriken ”Vad vill spararna?” på sin presentation. Lindberg Elmgren började med att slå fast LO:s syn på vad som inbegriper företags sociala ansvar: ”Företagens uppgift är att betala skatt och följa lagar och regler”. Företagens uppgift är alltså inte är att bygga skolor i utvecklingsländer då det är samhällets uppgift. För LO handlar det sociala ansvaret om att arbeta för arbetstagarnas bästa, och Lindberg Elmgren välkomnar globala ramavtal som exempelvis Hennes & Mauritz har upprättat. Hon vill se CSR som en hävstång för social utveckling och avslutar med att slå fast att om det handlar om aktieägarvärde och/eller ägaransvar så blir svaret ett rungande JA.
Se längre referat från presentationerna på CSR Swedens hemsida. Där finns också referat från dagens övriga presentationer och paneldebatter.
Det hävdar Alexander Mason, Observer, i en artikel i den 18 mars i Aftonbladet. I artikeln påstår Mason att allt fler bloggare får betalt av företag för att skriva om vissa ämnen. Att bli bearbetat av olika företag och andra organisationer är dock inget nytt menar Mason, och säger att traditionella medier under lång tid utsatts för bearbetningar. Men skillnaden är att bloggare nu i större utsträckning erbjuds ersättningar. Mason skriver: Det finns nu tecken på att pengar i allt större utsträckning styr vad bloggarna skriver om. Det tydligaste exemplet är semoblog.com som i Danmark startat en tjänst där bloggare kan få mellan 40 och 400 danska kronor per inlägg som skrivs om specifika produkter.
Ytterligare ett orosmoment i denna utveckling är enligt Mason att bloggare börjar skriva om ett ämne och länka till artiklar i DN och SvD för att få ett ökat antal besökare och därmed öka möjligheter till att sälja reklamplatser. Med en sådan utveckling skulle DN och SVD indirekt vara med och styra innehållet på bloggarna, menar Mason.
I den intervjustudie som vi nu genomför bland bloggare har vi fått en mer varierande bild av relationen mellan bloggare och företag. Samtliga bloggare som vi intervjuat hävdar att antalet
pressmeddelanden från PR-konsulter och företag har ökat under den senaste tiden, vilket kan ses som ett uttryck för företagens försök att påverka bloggare att skriva om deras företag eller produkter. Däremot så menar de flesta bloggare att de relativt sällan blir erbjudna produkter eller pengar som ersättning för vissa produkter.
De bloggare vi har talat med bloggar framförallt inom området media, reklam och samhällsfrågor, vilket kan förklara att de inte är den främsta målgruppen för företag att använda som marknadsföringskanal. Istället menar dessa bloggare att det är bloggare inom konsumentnära områden såsom matbloggar, teknikbloggar eller modebloggar som framförallt erbjuds ersättning. Att bloggande kommer bli en framtida försörjningsmöjlighet är det dock få bloggare som vi har talat med som tror. De flesta av de bloggare i vår intervjustudie ser inte bloggandet som en kommersiell sysselsättning. Även om det vore det så är det nästan omöjligt att få så mycket reklamintäkter att det är möjligt att leva på det, säger en bloggare vi talat med. Vidare har bloggarna svårt att tro att så kallade Flogs – fejkblogs där en person bloggar som privatperson men egentligen är köpt av ett företag – kommer att överleva. Bloggosfären är till viss del självsanerande och eventuella flogs kommer därför snabbt att avslöjas.
Etikens betydelse för en väl fungerande ekonomi - är temat på en pilotkonferens som anordnas av Riksdagens Finansutskott den 29 mars. Stefan Attefall, Finansutskottets ordförande ligger bakom detta initiativ och kommer att inleda dagen. Ett flertal personer kommer att presentera sin syn på detta tema och dagen avslutas med en gemensam diskussion. Karolina talar under rubriken ”Företagens sociala ansvar – från kritik till managementidé”. Enligt det preliminär programmet är andra talare:
Per Landgren, Hans de Geer, Göran Norén, Charlotta Krafft, Göran Lind, Jan-Erik Bäckman och Magnus Frostenson.
I maj kommer boken Managing Corporate Social Responsibility in Action: Talking, Doing and Measuring på Ashgate. Redaktörer är Frank den Hond, Frank G.A. de Bakker and Peter Neergaard. Vi medverkar med varsitt kapitel. Karolina presenterar resultat från hennes studie om hur konsulter kommersialiserar CSR. Marias kapitel, som hon har skrivit tillsammans med kollegan Helena Buhr, handlar om hur CSR-frågor har presenterats i den brittiska affärstidningen Financial Times. Pauline Göthberg, som vi arbetar med i vår kommande svenska CSR-bok, har medverkar med ett kapitel om Skandias arbete med Idéer för livet.
Kort presentation av boken från Ashgates hemsida:
Since the mid 1990s political and public debates about the social responsibilities of firms have gained renewed force. Although CSR seems to be a well defined concept in management literature, in its diverse applications the CSR concept loses much of its pertinence. In Managing Corporate Social Responsibility in Action, the authors focus on different aspects of managing CSR in action to capture differences between discourse and practice. By examining the question from three angles - talking about CSR, doing CSR and measuring CSR - they attempt to make sense of the difference between practice and reality. This volume considers ways to overcome the difficulties that arise around CSR in action.
Spelar bloggar någon roll för produktionen av ekonominyheter? Det är frågan vi ställer oss i en pågående studie. I en förstudie har vi intervjuat tretton bloggare, bloggande journalister och bloggintresserade PR- och medieanalytiker. I steg två och tre – som vi arbetar med för fullt just nu – genomför vi dels en enkätundersökning bland landets ekonomijournalister, dels en innehållsanalys av tidningsartiklar från 2006 som handlade om eller refererade till just bloggar.
Presentationer på Euroblog 2007 visar att bloggar fortfarande är ett relativt ovanligt inslag i företags vardag. Media Culpa skriver om TeliaSoneras trendspaning som visar att fyra procent av de företag som ingår i undersökningen har en egen blogg och ytterligare sex procent funderar på att starta en under 2007.
Deltog gjorde:
Inger Jensen, President Euprera, Roskilde University, Danmark
Philippe Borremans, IBM Global New Media Team, Belgien
Alain Heureux, President IAB Europe, Belgien
Guillaume Du Gardier, Edelman PR, Frankrike
Jon White (chair), Communication Consultant, England
Temat var “strategies for integrating social software in communication management”. Ingen höll sig riktigt till temat, men Alain Heureux lyfte fram vikten av att företag och andra organisationer på allvar börjar använda Internet som en relationsteknik. Vi säger det ofta, men vi använder inte ny teknik på det sättet, menade han och föreslog att företag borde ha en CRO – Chief Relationship Officer.
Philippe Borremans från IBM underströk att det inte handlar om teknik, utan om hur vi vill kommunicera. Här har NGOs kommit längre än företag. Bristen på pengar gör att ideella intresseorganisationer är snabbare på att hitta vettiga sätt att utnyttja ny teknik. NGOs är de bästa idag på att skapa communities, menade Borremans. Läs Borremans egna rapporter från Euroblog 2007 på Conversationblog.
Guillaume Du Gardier från Edelman PR var ödmjuk inför morgondagens utmaningar inom PR-området. Vi kan inte längre kontrollera och styra budskap och bilder, menade han. Istället kan vi hjälpa våra kunder att förstå och delta i interaktion. Du Gardier lyfte fram bloggen som en viktig del av PR-arbetet – inte för alla företag, men i vissa branscher. ”We can help our clients to listen to the blogosphere and to participate”.
Deltagare i paneldebatten. Från vänster Guillaume Du Gardier, Inger Jensen, Jon White, Alain Heureux och Philippe Borremans.
Under två dagar har forskare och praktiker diskuterat ”social software” – inte minst bloggar – på Euroblog 2007 i Ghent, Belgien.
Neville Hobson, kommunikationskonsult och grundare av Crayon i England började dagen med prata om "communication management in virutal worlds: the next challenge". Hobson berättade om hans egna erfarenheter från företag och andra organisationer som är aktiva i Second Life, Cyworld, Habbo hotel och andra virtuella världar. Svenska Institutets satsningar på en svensk ambassad i Second Life var ett av exemplen som diskuterades. Läs mer om Hobsons presentation på hans egen blogg.
Marieka van Zuien och Mark van der Wolf från PR-byrån Lewis presenterade resultat från en undersökning om användningen av företagsbloggar i Asien, Europa och USA. Oklart exakt vilka företag som ingår i studien, men antalet företagsbloggar var få:
Asien: av 90 studerade företag finns fem företagsbloggar
Europa: av 160 studerade företag finns fyra företagsbloggar
USA: av 50 studerade företag finns sju företagsbloggar
(Media Culpa skriver också om TeliaSoneras trendspaning som spår en positiv framtid för företagsbloggar)
Utmärkande för de europeiska länderna är att samtliga länder som deltog i undersökningen uppgav sig ”lagging behind”. Det finns alltså en tro om att andra har kommit längre. Ett tydligt tecken på att vi inte har någon utpräglad bloggkultur i det europeiska näringslivet. Än så länge. Resultaten visar att de amerikanska företagen har en mer strategisk inställning till bloggar jämfört med Asien och Europa. Företag uppmuntrar sina anställda att blogga i högre utsträckning.
Fredagen avslutades med en presentation om konvergens mellan traditionell media och användargenererad media. Nigel Middlemiss från Echo Research presenterade resultat från en studie som han genomfört tillsammans med Catherine Reynolds Shores, New York University och Jennifer McGinley vid University of Colorado. Deras hypotes är att användargenererad media i allt större utsträckning utgör en central källa för att hitta nyheter för traditionell media. Hittills visar deras forskning stöd för denna hypotes då bloggare i allt oftare är de som är först ut med en nyhet – inte minst inom nöjes- och skvallerjournalistiken. De visar också att traditionell media försöker anpassa sig till det förändrade medielandskapet, vilket, menar de, resulterar i ”networked journalism”. Traditionell media går från att ha varit de som har gjort mycket av bakgrundsarbetet till nyheter till att bli de som endast filtrera, kontrollerar, väljer ut, kommenterar och analyserar.
Tillsammans med vår kollega Pauline Göthberg håller vi just nu på att skiva en läromedelsbok på temat CSR. Boken riktar sig till högskolestudenter, lärare och företagsledare. Boken beräknas vara ute i handeln i februari 2008.
I maj kommer vi att presentera resultaten från vår bloggstudie på en konferens organiserad av Athens Institute for Education and Research. Konferensen syftar till att samla forskare inom området kommunikation, massmedier och andra relaterade discipliner för ett utbyte kring kommunikations- och mediefrågor.
Liksom varje år anordnar Globe Forum en stor konferens för företagsledare över hela världen till syfte för dem att mötas och lyssna på intressanta talare. Så även detta år. Några av talarna är Lars Josefsson VD Vattenfall, Annika Falkengren VD SEB och Mats Jansson VD SAS. Detta år har dock Globe Forum även infört ett CSR-pris. Priset kommer att delas ut i två kategorier: bästa implementering av CSR i företagsverksamhet och bästa entreprenörer – företagare, studenter och forskare. I gruppen bästa CSR-forskning är även vi tillsammans med tre av våra kollegor (Helena Buhr, Magnus Frostenson och Pauline Göthberg) nominerade. Den 19 april kommer vi således att med spänning besöka konferensen på Berns. Må bäste forskargrupp vinna.
Handelshögskolans forskargrupp Sure arrangerar den 22 mars en workshop om CSR för forskare i Sverige som på ett eller annat sätt intresserar sig för frågor som rör företags sociala ansvar och hållbar utveckling. På workshopen kommer ett antal forskare att delta, och förstås vi, för att få presentera den egna forskningen och utbyta erfarenheter. Vi hoppas på en intressant diskussion bland andra forskare som är intresserade av företagets roll i samhället. Syftet med workshopen är att ”skapa ett nationellt forskarsamhälle för interdisciplinära utbyten, samarbeten och inspiration om forskningsprojekt kring frågeområdena CSR och hållbar utveckling.”
På torsdag kväll den 15 mars beger vi oss till den återkommande konferensen Euroblog som går av stapeln i Ghent, Belgien mellan den 16 och 17 mars. Denna gång är konferensen rubricerad ”Social Software - A Revolution for Communication? Implications and Challenges for Communication Management and PR”. På konferensen kommer resultaten från en omfattande studie bland 400 europeiska kommunikationsexperter om deras användning av bloggar, RSS-läsare, podcasting med mera att presenteras. Vi kommer också att få lyssna till forskare och kommunikationsexperter som berättar om sina studier och erfarenheter från bloggsfären.
Den 15 mars har även Observer sitt årliga kundarrangemang, Mötesplats Observer. Under evenemanget kommer olika talare, bland annat Eva Hamilton och Jan Eliasson, att ge olika perspektiv på kommunikation. Vi besöker Mötesplats Observer på eftermiddagen. Maria ska tala om sin avhandling samt om en gemensam studie om produktion av ekonominyheter på poolen ”Investor relations”. Karolina kommer att besöka poolen ”bloggsfären i ett medieperspektiv” för att lyssna till talare som Richard Gatarski, senior konversationskonsult på BAT (Business Art Technology AB) och bloggaren Anna Kågedal, bibliotekarie på Karolinska Institutet, och Alexander Mason affärsutvecklare på Observer. Förhoppningen är att vi ska få uppslag till den bloggstudie som vi just nu genomför.
Den 15 mars kommer organisationen CSR Sweden återigen att anordna en CSR-konferens. Denna gång på temat “Shareholder Value and/or Corporate Responsibility”. Konferensen gör det möjligt för företagsrepresentanter, politiker, konsumenter, opinionsbildare och konsumenter att träffas och utbyta erfarenheter kring frågor som rör CSR. På konferensen talar bland andra Hans Dalborg, styrelseordförande, Nordea, Gary Pinkham, Head of Investor Relations på Ericsson, Staffan Ternby, informationsdirektör på Astra Zeneca, Peter Norman, VD, 7:e AP-Fonden, Carina Lundberg,chef Corporate Governance på Folksam, och Magnus Furugård, VD på GES. Vi kommer naturligtvis att närvara för att lyssna på dessa talare och för att samla inspiration till vår kommande bok om CSR.
