Rapport från CSR-seminarium Dag 2, Globe Forum
Företagens sociala ansvar var en av frågorna som diskuterades på årets Globe Forum som idag är inne på den tredje och sista dagen. Vi besökte de två seminarier igår som hade fokus på CSR. Under rubriken ”To live your trading philosophy” diskuterade Renée Andersson, etik- och miljöansvarig på Indiska Magasinet AB, och Lars-Olle Larsson, Öhrlings Price Waterhouse Coopers, vikten av dialog med intressenter. Renée, som har en bakgrund inom bland annat Rädda Barnen och Amnesty Business Group, förklarade inledningsvis att hon aktivt sökt sig till att arbeta med ansvarsfrågor i ett företag då hennes erfarenheter har visat att dessa organisationer många gånger är förändringsvilliga. De företag hon har arbetet med eller i har haft en större vilja att ta risker för att skapa förändring jämfört med många andra organisationer, menade hon.
Indiskas 80 butiker ger organisationen makt att faktiskt åstadkomma förändring i jättelandet Indien – något som Renée menar att de också har lyckats med. Från i slutet av 1990-talet har Indiska arbetat med aktivt med att hitta system för att utvärdera och förbättra arbetsförhållandena hos sina leverantörer. Renée har själv besökt alla leverantörer upprepade gånger, och hon eftersöker en ”respektfull dialog” med ansvariga på fabrikerna. Hon varnar för att begå samma misstag som hon tycker sig ha sett för mycket inom biståndsverksamhet – att inte lyssna på de lokala aktörerna. Om vi ska nå hållbar förändring måste det ske i samarbete och vi måste visa förståelse för deras villkor. Alltför ofta glömmer vi bort att lyssna på dem vi ska förändra hos, menar Renée.
Indiska har arbetat fram en egen uppförandekod som består av tio punkter och som samtliga i stort sett bygger på nationell lag i de länder de verkar i. Nationell arbetslagstiftning är ofta mycket bra, men det stora problemet är att den inte efterlevs. Indiskas arbete handlar därför mycket om att utbilda både chefer och anställda om lagens innehåll – att medvetandegöra och därigenom skapa förändring.
I höstas gjorde Uppdrag Granskning ett kritiskt reportage av bland annat Indiskas leverantörer (se Indiskas kommentar till reportaget här). Mediernas agerande, menar Renée, har gjort att jag idag förstår att vi måste vara ännu tydligare med att betona att vi förstås inte kan ge garantier för att det aldrig finns missförhållanden hos våra leverantörer. Vi kan bara berätta hur vi arbetar och vad vi tror på. Men så länge vi inte äger dessa fabriker kan vi inte ha full kontroll om vad som händer där.
Lars-Olle Larsson liknar medierna i dessa fall för gamar som gör sina nedslag. Han lyfter fram externt granskade redovisningar av CSR-arbetet som lösningen på problemet – dessa kan inte journalister gå emot, menar han. Undertecknade håller med om att det är viktigt att redovisa vad företag gör inom området. Men frågan är om inte den som vill skapa rubriker kan göra det oavsett vilken rapport han eller hon har i handen?
