Rapport från Aten

Vi har just återvänt från en konferens på temat media och kommunikation i Aten. Konferensen lämnade mycket till övrigt. Trots detta har vi kommit tillbaka med nya tankar och idéer om media i allmänhet och bloggar i synnerhet.

På måndag förmiddag presenterade professor Tom Johnson från College of Mass Communications, Texas Tech University en studie om tilltron till olika Internetkällor bland politiska väljare i USA. Resultaten visade entydigt att väljarna har stor tilltro till bloggar eftersom dessa anses vara tillförlitliga källor. Däremot hade politikernas egna webbsidor inte lika hög trovärdighet. Dessa resultat är intressanta i relation till vår studie som indikerar att bloggar har låg trovärdighet som källor bland ekonomijournalister. Bloggar fyller alltså olika funktioner beroende på sakområde och läsare.

Konferensen gav oss också insyn i hur nya sätt att kommunicera och interagera växer fram på Internet. T. Ramjaun från The American University, Kairo, Egypten presenterade första kapitlet i hans kommande avhandling som visar hur bloggar allt mindre handlar om text och allt mer om video. Utvecklingen väcker en rad frågor - inte minst på det etiska planet. Vad går gränsen för vem som får filma vad? Och vad får publiceras på webben? Ramjaun erbjöd inga svar på dessa frågor men diskuterar problematiken i sin avhandling.

Veevaete och Schuurman, verksamma på The research group for Media and ICT (MICT) - ett forskningsinstitut med inriktning på ny teknik och konsumentbeteende som är ett samarbete mellan Ghent University och näringslivet - presenterade en studie om mobiltv:s framtid. Studien visade att användare av mobiltv framförallt tittar på tv på morgon och sen eftermiddag i samband med resor till och från jobbet. Fortsättningsvis kommer Veevaete och Schuurman att undersöka möjligheterna och hindren för mobiltv:s etablering i olika europeiska länder.

Veevaete och Schuurmans presentation:



Under tisdagen presenterade bland andra Roel Puijk, verksam vid Lillehammer universitet i Norge. Puijk har undersökt hur media bidrar till att konstruera och presentera olika evenemang. Bland annat har han studerat mediebevakningen av och dess betydelse för vår förståelse för OS i Lillehammer 1994 utifrån olika länders medier.

I övrigt kan vi rapportera att Aten under dessa dygn var invaderat av engelska och italienska fotbollssupportrar som en följd av Champions League finalen mellan Liverpool och Milan. Behöver vi säga att stämningen på vårt hotell – på vilket det bodde 1000 Liverpoolsupportrar - var tämligen låg på torsdagsmorgonen ...

Svagt intresse för vad som händer i bloggsfären bland ekonomijournalister

Nu finns en första, preliminär, version av en rapport med delar av resultatet av vår studie om bloggar och ekonomijournalistik. Denna första rapport är skriven på engelska och vi kommer att presentera den på ”the 5th International Conference on Communication and Mass Media” i Athen i slutet på maj.

Vi vill betona att endast delar av resultaten finns inkluderade i denna rapport. Senare under våren/i början av sommaren kommer vi att publicera en mer omfattande rapport på svenska.
Vi meddelar så fort den är klar!

Den nuvarande versionen av rapporten finns att ladda hem här.

I korthet visar studien att:

• 40 % av artiklarna i den svenska affärspressen år 2006 (från jan, april, sep, dec), som innehåller ordet blogg, refererar till bloggar. 15 % av dessa citerar också bloggar.
• Det finns stora skillnader i attityd till användning av bloggar bland de ekonomijournalister som svarade på enkäten.
• Ungefär 20 % av ekonomijournalisterna uppger att bloggar har blivit ”en viktig del av medielandskapet”, och en lika stor andel anser att det i deras arbete är en ”fördel att veta vad som diskuteras i bloggsfären”.
• Ett fåtal respondenter (knappa 9 %) uppger att de använder bloggar för att hitta information som de kan använda i sitt journalistiska arbete, medan majoriteten (77 %) hävdar att de inte hänvisar till bloggar i deras nyhetsarbete.
• De ekonomijournalister som deltog i enkäten uppger att de använder andra nyhetskällor på Internet i högre utsträckning. Ungefär 50 % av respondenterna uppger att de använder wikis (ex. Wikipedia) för att hitta information som de kan använda i sitt arbete och drygt 80 % använder företags hemsidor.

Intresset för bloggar och användningen av bloggar i ekonomijournalisternas arbete är alltså marginellt. Resultaten indikerar samtidigt en attitydförändring bland respondenterna. Trots att endast ett fåtal ekonomijournalister uppger sig använda bloggar idag för att hitta information till nyheter, instämmer en femtedel av respondenterna i påståendet att bloggar är en viktig del av dagens medielandskap.

För att bidra till kunskap inom detta område är en uppföljningsstudie till denna, om ett år, ett självklart nästa steg för att se hur ekonomijournalisternas attityd och användning av webbaserad information förändras.

Journalisters attityd till och användning av bloggar är en del i en pågående teknikutveckling som håller på att förändra hur och av vem nyheter produceras och publiceras. Ny teknik, såsom bloggverktyg, gör det möjligt för var och en att publicera egna nyheter, vilket på sikt leder till otydligare gränser mellan nyhetsproducent, källa och läsare. Frågor vi ställer oss i vårt fortsatta arbete är: Vad innebär dessa förändringar för den journalistiska professionen och för nyhetsproduktion?

Akademin möter näringslivet

Idag talas det allt oftare om att samarbetet och kontakterna mellan akademi och näringsliv måste förbättras. Tätare kontakt mellan forskare och praktiker förväntas leda till nya innovationer, kunskaper och kompetenser som kan vara till nytta för dem båda. Nyligen publicerade Svenskt Näringsliv rapporten ”Akademin eller verkligheten” i vilken det framgår att det finns ett matchingsproblem mellan studenternas utbildning och det jobb som de verkligen får efter utbildningen. Lösningen på problem, som presenteras i rapporten, är en ökad samverkan mellan akademi och näringsliv.

Ett sätt att reducera dessa matchningsproblem är att stärka samverkan mellan
akademi och arbetsliv. Baserat på svar från 2 200 nyexaminerade universitets- och högskolestudenter har Svenskt Näringsliv nyligen kunnat konstatera att en stor majoritet antingen är missnöjda eller mycket missnöjda med samverkanssituationen under studietiden.

Vår förhoppning är att det inte måste vara akademin eller näringslivet – och att vi framöver inte betraktar dessa som ”två separata världar”. Istället hoppas vi på att kontakterna mellan forskare och praktiker i framtiden kommer att vara självklara och uppmuntras av såväl akademin som näringslivet. Vår vision är att forskare framöver kommer att i allt högre utsträckning kombinera en akademisk karriär med en karriär i näringslivet.

Jag, Karolina, har nu valt att pröva hur detta fungerar i praktiken. Sedan mitten på april arbetar jag på det internationell konsultbolaget Ramböll Management. Konsultföretaget, som specialiserat sig på att arbeta med näringslivsfrämjande insatser inom framförallt offentlig sektor men även privat sektor, kommer att vara min dagliga arbetsplats framöver. Samtidigt kommer jag dock att ha fortsatt täta kontakter med Uppsala universitet och jag kommer även att skriva vidare på olika projekt inom området CSR och media. Min förhoppning är att det ska visa sig att gränserna mellan akademin och näringslivet är betydligt vagare än de ofta framställs – och att det är fullt möjligt att stå stadigt med ett ben i akademi och ett i näringslivet. Vi får se hur det går ...