Den sociala webben förstärker de etablerade webbmedierna

Vi har i dagarna återigen grottat ned oss i nyhetsflödet på nätet om den förre AMF-vd:n Christer Elmehagens pensionsavtal. Tanken är att det konferenspapper vi presenterade på konferensen EGOS i sommar nu ska bli en artikel. Ni kanske minns turerna kring den höga ersättningen till AMF:s tidigare vd som pågick under några veckor i mars och april 2009. Det började med Dagens Industri avslöjade att Christer Elmehagen, före detta vd på AMF, och Ingvar Skeberg, dåvarande vice vd, hade flyttat pensionspengar (återtag) för att undvika AMF:s planerade nedskrivningen på 8 procent. Relativt snabbt blev Christer Elmehagen den som fick stå i det absoluta mediala fokus då Svenska Dagbladet avslöjade att han under sin tid på AMF hade tjänat över 100 miljoner kronor. Lite senare förändrades spelplanen på nytt och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin fick stå i skottgluggen för mediernas intensiva bevakning. I egenskap av ägare och tillika styrelseledamot blev Lundby-Wedin – som gjort sig till en av de främsta kritikerna till höga vd-ersättningar – ett tacksamt mål för mediernas fortsatta nyhetsberättelse om Elmehagens skyhöga pensionsavtal.


Bonusfrågan är fortfarande i dag på dagordningen, men då våren 2009 – när finanskrisen sedan länge var ett faktum – var den stekhet. SEB:s Annika Falkengren blev ”girighetens ansikte” när det blev känt att hon i stället för bonus fick en fast löneökning på inte mindre än 2 miljoner. Engagemanget för ersättningsfrågor var alltså brett och stort. Därför är det knappast förvånande att vår studie av hur nyheter florerade på nätet i samband med AMF-skandalen också skapade en våg av diskussion i den svenska bloggosfären och på webbsajternas kommentarsfält. Antalet artiklar om Elmehagens pensionsavtal som publicerades på de stora etablerade mediernas nyhetssajter (aftonbladet.se, expressen.se, dn.se, svd.se, di.se, va.se och affarsvarlden.se) motsvarar antalet inlägg som skrevs i den svenska bloggosfären på samma tema under perioden mars och april 2009. Till skillnad från nyhetssajterna skrev de flesta av bloggarna dock endast ett inlägg var om händelsen.

I en tid då det ofta pratas om att ny kommunikationsteknik – som gör det möjligt för oss alla att bli nyhetsproducenter över en natt – skulle hota den etablerade journalistiken visar vår studie precis det motsatta. Trots att inläggen i bloggosfären var lika många räknat i antal var det på de etablerade mediesajterna som nyhetsagendan slogs fast. En genomgång av innehållet på blogg- och nyhetsplats visar tydligt att bloggarna under hela perioden förhöll sig till de etablerade mediernas innehåll och nyhetsvinkel. Trots att nyhetsproducenterna på webben blir allt fler visar nyhetsflödet om Elmehagens pensionsavtal alltså att en och samma nyhetsvinkel av händelseförloppet dominerade.

Dessutom. Var pågick egentligen diskussionerna om Elmehagens pensionsavtal och Wanja Lundby-Wedins vara eller icke vara som LO-ordförande? Inte i bloggosfären. De flesta blogginlägg hade inga eller ett fåtal kommentarer. Sammantaget under perioden hade dock de etablerade medierna (se ovan vilka som ingick i studien) över 9000 läsarkommentarer i samband med artiklar om AMF-affären. Därigenom blev de etablerade medierna starka plattformar för sociala medier – där skapades incitament för användarna att dela med sig av tankar och idéer. Löpande under perioden publicerades webbartiklar som uteslutande baserades på användarnas diskussioner i kommentarsfälten. Genom att dela med sig i form av bland annat läsarkommentarer är användarna själva med och förstärker de etablerade mediernas självklara roll som främsta nyhetsproducenter på webben.

Diskussionerna om mediernas bevakning av finanskrisen fortsätter ...

... i medierna. SvD Näringsliv (4/10) intervjuar journalisten och författaren Olle Rossander som ställer sig kritisk till mediernas bevakning av finanskrisen (läs mer om kritiken på Rossanders egen hemsida där han bloggar om just svensk ekonomijournalistik). Mediekonsumenten skräms upp i onödan av braskande rubriker som sällan är underbyggda, menar Rossander. Men han menar samtidigt - i likhet med Pontus Schultz - att den uppmärksamme mediekonsumenten har kunnat ta del av mediernas varningar för den ekonomiska utvecklingen långt innan krisen var ett faktum.

Ekonomijournalistens ansvar i samband med kriser

Finanskrisen skapar stora rubriker i medierna. Och vi har sett det förr. Men vad har journalistiken lärt sig av tidigare krissituationer? Pontus Schultz och Göran Rosenberg förklarade sin syn på mediernas roll och ansvar i Studio Ett i onsdags. Schultz berättar om att de på Veckans Affärer minsann har varnat för de ekonomiska problem som var i antågande i tidigare artiklar under året - även om han erkänner att de inte förutsåg magnituden av problemen. Men han lyfter samtidigt fram problematiken med att slå på varningstrumman innan de ekonomiska problemen är reella - för då ringer folk och klagar och undrar varför journalisterna är sådana dysterkvistar. Det skapar en stark flockmentalitetet.

I våra intervjuer med ekonomijournalister framkommer precis samma tankegångar i samband med att IT-bubblan sprack i början av 2000-talet. Och frågan kvarstår alltså - hur har ekonomijournalistiken utvecklats under de senaste åren? Vi hoppas på forskning framöver som kan svara på den frågan.

Svagt intresse för vad som händer i bloggsfären bland ekonomijournalister

Nu finns en första, preliminär, version av en rapport med delar av resultatet av vår studie om bloggar och ekonomijournalistik. Denna första rapport är skriven på engelska och vi kommer att presentera den på ”the 5th International Conference on Communication and Mass Media” i Athen i slutet på maj.

Vi vill betona att endast delar av resultaten finns inkluderade i denna rapport. Senare under våren/i början av sommaren kommer vi att publicera en mer omfattande rapport på svenska.
Vi meddelar så fort den är klar!

Den nuvarande versionen av rapporten finns att ladda hem här.

I korthet visar studien att:

• 40 % av artiklarna i den svenska affärspressen år 2006 (från jan, april, sep, dec), som innehåller ordet blogg, refererar till bloggar. 15 % av dessa citerar också bloggar.
• Det finns stora skillnader i attityd till användning av bloggar bland de ekonomijournalister som svarade på enkäten.
• Ungefär 20 % av ekonomijournalisterna uppger att bloggar har blivit ”en viktig del av medielandskapet”, och en lika stor andel anser att det i deras arbete är en ”fördel att veta vad som diskuteras i bloggsfären”.
• Ett fåtal respondenter (knappa 9 %) uppger att de använder bloggar för att hitta information som de kan använda i sitt journalistiska arbete, medan majoriteten (77 %) hävdar att de inte hänvisar till bloggar i deras nyhetsarbete.
• De ekonomijournalister som deltog i enkäten uppger att de använder andra nyhetskällor på Internet i högre utsträckning. Ungefär 50 % av respondenterna uppger att de använder wikis (ex. Wikipedia) för att hitta information som de kan använda i sitt arbete och drygt 80 % använder företags hemsidor.

Intresset för bloggar och användningen av bloggar i ekonomijournalisternas arbete är alltså marginellt. Resultaten indikerar samtidigt en attitydförändring bland respondenterna. Trots att endast ett fåtal ekonomijournalister uppger sig använda bloggar idag för att hitta information till nyheter, instämmer en femtedel av respondenterna i påståendet att bloggar är en viktig del av dagens medielandskap.

För att bidra till kunskap inom detta område är en uppföljningsstudie till denna, om ett år, ett självklart nästa steg för att se hur ekonomijournalisternas attityd och användning av webbaserad information förändras.

Journalisters attityd till och användning av bloggar är en del i en pågående teknikutveckling som håller på att förändra hur och av vem nyheter produceras och publiceras. Ny teknik, såsom bloggverktyg, gör det möjligt för var och en att publicera egna nyheter, vilket på sikt leder till otydligare gränser mellan nyhetsproducent, källa och läsare. Frågor vi ställer oss i vårt fortsatta arbete är: Vad innebär dessa förändringar för den journalistiska professionen och för nyhetsproduktion?

Vad innebär medialiseringen av näringslivet för dem som hamnar i rampljuset?

I takt med medialiseringen av det svenska näringslivet är det aktuellt att fråga sig vad som händer med de personer som oftast hamnar i rampljuset, nämligen företagsledare. Idag blir allt ofta individen, börs-vd:n, representant för hela organisationen. Carl-Henrik Svanberg är Ericsson. Mediepubliken förväntas förstå, och acceptera, att ”Svanberg” är liktydigt med Ericsson. En snabb sökning i Affärsdatas arkiv från en vecka i april, 2006, visar hur namnet Svanberg ersätter Ericsson i rubriker.



Precis hemkommen från ett jätteintressant seminarium på Handelshögskolan har jag, Maria, fått ny inspiration att fundera på vad den ökade medialiseringen av näringslivet får för konsekvenser för börsbolagens ledarskap. Precis detta är temat för Pernilla Petrelius kommande avhandling som alltså diskuterades på ett seminarium idag. Pernilla går i sin studie på djupet med vad som händer i mötet mellan företagsledare och media. Hur konstrueras ledarskapet genom mediernas rapportering? Hur organiseras och hanteras det ökade mediala trycket av företagsledaren och medarbetare? Var går gränserna för det privata och det offentliga?

Pernilla studerar viktiga frågor i en tid då näringslivets ledare uttrycker en oro över att det mediala trycket – och förväntan om att ledaren självklart ska stå i rampljuset – skrämmer bort duktiga individer från höga positioner. I boken Att välja ledare har Hans de Geer, Ingalill Holmberg och Svenolof Karlsson intervjuat en rad företagsledare som får reflektera över detta. Kapitlet om medias roll i att välja ledare börjar med att slå fast att ”ledaren kan aldrig äga bilden av sig själv” och fortsätter, med ”framgång eller misslyckande – i media personifierar ledaren allt” (sid. 113). Ett citat av Hans Dalborg från samma bok exemplifierar denna personifiering (sid. 125):

Så fort räntan går upp eller ner, så är det en bild av mig eller Lasse (VD:n) i tidningen. Våra ansikten blir bärare av budskapet. I den här personfixeringen
finns ett machosyndrom – allt kokar ner till den ensamma chefen. Allt beror på
honom, ledaren ska fixa allt!

Vi önskar Pernilla stort lycka till i det fortsatta arbetet och ser framemot den stundande disputationen!

Till er läsare önskar vi en trevlig Valborgshelg! Njut av det härliga försommarvädret!

Läs också exempelvis artikeln ”VD-tillvaron liknar en dokussåpa” i Dagens industri, där Pernilla är intervjuad.

Etikens betydelse för samhällsekonomin

I torsdags samlade Riksdagens Finansutskott ett antal personer för att tala om etikens betydelse för en väl fungerande samhällsekonomi. Dagen ska vara underlag för kristdemokraternas och Finansutskottets fortsatta arbete med hur etik kan relateras till olika samhällsområden - däribland ekonomi.Talade gjorde:
Stefan Attefall, finansutskottets ordförande
Per Landgren, politisk rådgivare
Hans de Geer, professor
Göran Lind, rådgivare till Riksbankens direktion
Jan-Erik Bäckman, chef för skatteverkets analysavdelning
Göran Norén, Svenskt Näringsliv
Karolina Windell, ekon dr Uppsala Universitet
Magnus Frostenson, ekon dr, Uppsala Universiet

Programmet för dagen var intressant och erbjöd många olika vinklingar på etik i relation till ekonomin. Hans de Geer gjorde en historisk exposé om etikens framväxt i relation till ekonomins framväxt. Göran Lind berättade om hur bankväsendet under de senaste åren varit föremål för brottslig verksamhet såsom pengatvätt, oseriösa bankägare och internetbrott. Jan-Erik Bäckman bjöd på en intressant diskussion kring medborgarnas skattemoral och Skatteverkets. Göran Norén talade om marknadens nya förväntningar på hur företag ska bete sig och hur viktigt det blir för företag att leva upp till dessa krav av lönsamhets skäl. Karolina beskrev hur och varför begreppet CSR populariserats i Europa under det senaste tio åren. Den sista talaren - Magnus Frostenson - diskterade olika perspektiv på företag och företagande i relation till etik.

Perspektiven på hur etik kommer in i ekonomin var med andra ord många och vitt skilda. Nu återstår bara att se hur Finansutskottet tar tillvara på insikterna från dagen och omsätter den i politik. Ytterligare en liten kommentar från dagen - antalet talare var lika många som antalet lyssnande politiker. Undertecknade undrar var alla engagerade politiker håller hus?

Utsuddad rollfördelning mellan journalister och bloggare

Diskussionerna går varma både på nätet och i andra nyhetskanaler om relationen mellan journalistik och bloggande. I vårt pågående forskningsprojekt är just denna relation i fokus. Vi frågar oss om bloggar spelar någon roll för produktionen av ekonominyheter. Läs mer om projektet här. En läsvärd artikel i sammanhanget är skriven av Terry McDermott på Los Angeles Times: ”Blogs can top the presses” (Tack till Martin Jönsson som refererar till artikeln på hans blogg!). McDermott pekar just på utsuddade gränser mellan journalister och bloggar och förstår utvecklingen som en professionalisering av bloggsfären:

This professionalization of the blogosphere has been abetted by mainstream media's increasing practice of hiring independent bloggers or deploying staffers to blog duty. No one in the blogosphere seems particularly worried about the competition.

McDermott har intervjuat Henry Copeland, som framgångsrikt har utvecklat sätt att annonsera på bloggar och därmed göra det möjligt att finansiera bloggande. McDermott citerar Copeland i sin artikel:

Copeland, for one, doubts that the MSM will be able to stem the blogging tide, or even swim very far in it.

"We're big believers that the Internet's rule is 'the outside is the new inside.' That means that bloggers, with low overheads and nimble structures, can outmaneuver everyone else ...

"A newspaper is a boat, a highly evolved mechanism designed and built to float in water. Blogs are bikes, built to cruise in another environment. Now, you can pull a bunch of planking off a boat and add wheels and pedals, but that won't make it as light and maneuverable as a bike."

Studie om bloggar och ekonomijournalistik

Spelar bloggar någon roll för produktionen av ekonominyheter? Det är frågan vi ställer oss i en pågående studie. I en förstudie har vi intervjuat tretton bloggare, bloggande journalister och bloggintresserade PR- och medieanalytiker. I steg två och tre – som vi arbetar med för fullt just nu – genomför vi dels en enkätundersökning bland landets ekonomijournalister, dels en innehållsanalys av tidningsartiklar från 2006 som handlade om eller refererade till just bloggar.