CSR på Sveriges Marknadsförbund

Förra fredagen ordnade Sveriges Marknadsförbund ett frukostseminarium på temat CSR, kommunikation och marknadsföring. Talare var Victoria Olausson från kommunikationsbyrån Futerra. Victoria höll en intressant föreläsning om företags engagemang i CSR och hållbarhetsfrågor och hur dessa kan kommuniceras. Victoria menade att endast ett fåtal bolag har tagit steget från att endast ändra vissa delar av sin affärsverksamhet till att driva hela affärsverksamheten hållbart. Företag som MAX, Pantagonia och Toyota var enligt Victoria företag som kommit längre i sitt ansvarstagande och även varumärkesbyggande. Ett annat spännande exempel som lyftes fram var Häägen-Daz och deras reklamkampanj för att säkerställa houngsbinas överlevnad. Intressanta frågor väcktes från publiken om när företag verkligen tar ansvar och när de ”bara” lyckas kommunicera sig som ansvariga.


Talade gjorde även Karolina.Hennes presentation fokuserade på relationen mellan företags kommunikation av ansvarstagande och mediernas rapportering om ansvarstagandet.

Den sociala webben förstärker de etablerade webbmedierna

Vi har i dagarna återigen grottat ned oss i nyhetsflödet på nätet om den förre AMF-vd:n Christer Elmehagens pensionsavtal. Tanken är att det konferenspapper vi presenterade på konferensen EGOS i sommar nu ska bli en artikel. Ni kanske minns turerna kring den höga ersättningen till AMF:s tidigare vd som pågick under några veckor i mars och april 2009. Det började med Dagens Industri avslöjade att Christer Elmehagen, före detta vd på AMF, och Ingvar Skeberg, dåvarande vice vd, hade flyttat pensionspengar (återtag) för att undvika AMF:s planerade nedskrivningen på 8 procent. Relativt snabbt blev Christer Elmehagen den som fick stå i det absoluta mediala fokus då Svenska Dagbladet avslöjade att han under sin tid på AMF hade tjänat över 100 miljoner kronor. Lite senare förändrades spelplanen på nytt och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin fick stå i skottgluggen för mediernas intensiva bevakning. I egenskap av ägare och tillika styrelseledamot blev Lundby-Wedin – som gjort sig till en av de främsta kritikerna till höga vd-ersättningar – ett tacksamt mål för mediernas fortsatta nyhetsberättelse om Elmehagens skyhöga pensionsavtal.


Bonusfrågan är fortfarande i dag på dagordningen, men då våren 2009 – när finanskrisen sedan länge var ett faktum – var den stekhet. SEB:s Annika Falkengren blev ”girighetens ansikte” när det blev känt att hon i stället för bonus fick en fast löneökning på inte mindre än 2 miljoner. Engagemanget för ersättningsfrågor var alltså brett och stort. Därför är det knappast förvånande att vår studie av hur nyheter florerade på nätet i samband med AMF-skandalen också skapade en våg av diskussion i den svenska bloggosfären och på webbsajternas kommentarsfält. Antalet artiklar om Elmehagens pensionsavtal som publicerades på de stora etablerade mediernas nyhetssajter (aftonbladet.se, expressen.se, dn.se, svd.se, di.se, va.se och affarsvarlden.se) motsvarar antalet inlägg som skrevs i den svenska bloggosfären på samma tema under perioden mars och april 2009. Till skillnad från nyhetssajterna skrev de flesta av bloggarna dock endast ett inlägg var om händelsen.

I en tid då det ofta pratas om att ny kommunikationsteknik – som gör det möjligt för oss alla att bli nyhetsproducenter över en natt – skulle hota den etablerade journalistiken visar vår studie precis det motsatta. Trots att inläggen i bloggosfären var lika många räknat i antal var det på de etablerade mediesajterna som nyhetsagendan slogs fast. En genomgång av innehållet på blogg- och nyhetsplats visar tydligt att bloggarna under hela perioden förhöll sig till de etablerade mediernas innehåll och nyhetsvinkel. Trots att nyhetsproducenterna på webben blir allt fler visar nyhetsflödet om Elmehagens pensionsavtal alltså att en och samma nyhetsvinkel av händelseförloppet dominerade.

Dessutom. Var pågick egentligen diskussionerna om Elmehagens pensionsavtal och Wanja Lundby-Wedins vara eller icke vara som LO-ordförande? Inte i bloggosfären. De flesta blogginlägg hade inga eller ett fåtal kommentarer. Sammantaget under perioden hade dock de etablerade medierna (se ovan vilka som ingick i studien) över 9000 läsarkommentarer i samband med artiklar om AMF-affären. Därigenom blev de etablerade medierna starka plattformar för sociala medier – där skapades incitament för användarna att dela med sig av tankar och idéer. Löpande under perioden publicerades webbartiklar som uteslutande baserades på användarnas diskussioner i kommentarsfälten. Genom att dela med sig i form av bland annat läsarkommentarer är användarna själva med och förstärker de etablerade mediernas självklara roll som främsta nyhetsproducenter på webben.

Med nätnyheter förändras den journalistiska yrkesrollen

Härom veckan lanserade Stiftelsen Institutet för Mediestudier den senaste boksatsningen. Karlstad-forskaren Michael Karlsson presenterade vid ett seminarium på JMK i Stockholm sin nya bok "Nätnyheter: Från sluten produkt till öppen process". Michael gör en djupdykning i nätnyheternas framväxt med fokus på formatet. Han diskuterar också vad denna nya typ av nyheter får för konsekvenser för journalistiken. Ett de teman som Michael diskuterar rör journalistrollen på nätet - hur ser den ut och skiljer den sig från mer traditionella journalistroller? Med stöd i internationell forskning diskuterar han en mer framträdande roll som dirigent. När alltmer information finns tillgänglig för alla på nätet blir en av journalistikens uppgifter att sortera, sammanställa och lyfta fram det viktigaste. Precis som tidigare krävs journalistisk kompetens i "nyhetsvärdering, källkritik, granskning och berättarteknik".

Med på seminariet fanns också representanter från journalistikens värld: Kristian Lindquist, nyhetschef på Svd.se, Karin Schmidt, nyhetschef på Aftonbladet.se och Malin Crona, tidigare nyhetschef Dn.se och numera publikredaktör på Ekot. De fick frågan från "Företag, ansvar och media" om vad de ser att en förändrad journalistroll på nätet får för konsekvenser. Svaret blev att nätet bland annat gör att journalister måste eller till och med tvingas arbeta mer tillsammans. Den tidigare relativt individualiserade journalistrollen fungerar sämre i en nyhetsprocess som pågår ständigt. På nätet avslutas inte ett redaktionellt uppdrag när artikeln publicerar på nyhetssajten (som när en artikel trycks i tidningen) - nej, då har produktionsprocessen bara börjat. Användarkommentarer ska hanteras, ny information ska inkluderas, annan information kanske ska tas bort, och andra artiklar kanske ska komplettera informationen ... Detta ständiga flöde av nyheter gör att en ensam journalist sällan klarar att följa en nyhet från början till slut. Samarbete blir ett nytt ledord på redaktionerna.

Intressant tycker vi. Framför allt med tanke på att vi samtidigt ser en utveckling inom journalistiken där det personliga varumärket blir allt viktigare. Hur står sig stora bylines mot teamarbete?

Vad leder GRI redovisning till i de statligt ägda företagen?

Idag presenterades resultaten från utvärderingen av de statligt ägda företagens arbete med hållbarhetsredovisningar. Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Det innebär att de statligt ägda företagen ska redovisa hur de tar ekonomisk, social och miljömässig hänsyn i affärsverksamheten. Syftet med riktlinjerna har varit att företagen öppet ska redovisa vilket ansvar de tar samt att det ska påskynda förbättringen av deras hållbarhetsarbete.

Resultaten från utvärderingen visar att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Lägsta nivån har därmed höjts. Resultaten visar även att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik.

Utvärderingen har genomförts av Tommy Borglund, Magnus Frostenson och Karolina Windell. Idag på morgen presenterades resultaten för allmänheten på Rosenbad. Maria Grafström från Uppslaa universitet och Per Grankvist från CSR i praktiken agerade moderatorer och bjöd in den engagerade publiken till diskussioner. Rapporten finns att ladda ner på Näringsdepartmentets hemsida.

Pris i social kapitalism

Förra veckan delade Veckans Affärer och Sparbankerna ut pris till Årets sociala Kapitalister. Priset ska ges både till företag och personer som bidrar till socialt ansvarstagande och entreprenörskap. I klassen storföretag vann i år Playing for Change med Sara Damber och Sophie Stenbeck i spetsen. Playing for Change är en inkubator som stöttar sociala entreprenörer som vill förändra världen. I klassen personlig insats vann Carl Folke och Johan Rockström företrädare för forskningscentret Stockholm Resillience center. I kategorin årets entreprenör vann Trångsvikbolaget.

Sommarläsning på tema ansvar

I dagarna har vi tillsammans med vår kollega Pauline Göthberg kommit ut med en ny bok på tema ansvar. Som vi alla vet är ansvar ett vitt och brett och svårdefinierbart begrepp. Ansvar kan vara betungande men också ärofyllt. Det kan vara något som kommer med en roll, en position, en funktion, med makt, genom engagemang eller något helt annat! I den här boken gör vi en djupdykning i samhällsvetenskapens syn på och användning av detta mångfacetterade begrepp. Vi visar på ansvarets kraft och dess betydande roll och funktion i samhället.

Boken som kort och gott heter Ansvar är del i Libers begreppsserie inom vilket varje stort samhällsvetenskapligt begrepp har fått en helt egen bok och finns att beställa på adlibris, bokus eller i bokhandeln.