Barnarbetare och hemelektronik

Dagen efter att Agenda diskutera barn som plockar bomull i Uzbekistan och H&M:s roll och ansvar kommer nya rubriker. Metallerna som används i batterier till Mp3-spelare och mobiltelefoner utvinns av barn, rapporterar Aktuellt den 26 november. I södra Kongo får barnen krypa in i gruvgångarna för att utvinna den metall - kobolt - som används till batterier i våra elektronikvaror.

Swedwatch rapporterar att var trejde arbetare är barn i Katangas gruvor. Flera kända elektronikföretag pekas ut i rapporten, bland dessa Nokia och Ericsson. Dessa företag har sina egna policys och uppförandekoder som de i dessa fall inte verkar leva upp till. Företagen låter skriftligen meddela att det är svårt att kontrollera hela leverantörskedjan. Det är svårt att kontrollera första och andra ledet och än svårare att kontrollera det trejde ledet.

Frågan - återigen - som väcks är: Var går egentligen gränsen för företagets ansvar?

Regeringen överväger vägledning för klimatkompensation i näringslivet

Förra veckan meddelade regeringen att klimatkompensation genomförs på alla internationella flygresor regeringskansliet genomför. Klimatkompensation görs genom inköp av certifikat för CDM (Clean Development Mechanism) via Energimyndigheten.
-Vi kompenserar utsläppen från våra resor genom att bygga upp miljöteknik i utvecklingsländer som ger utsläppsminskningar som annars inte skulle ha gjorts, säger Andreas Carlgren

Av pressmeddelandet framgår även att regeringen överväger att utveckla vägledning för frivillig kompensation från allmänheten och näringslivet.

Studio 1 diskuterar Agendas inslag

Mycket av dagens publicitet om Agendas inslag om barnarbete i Uzbekistan och H&M:s ansvar stannar just i gårdagens diskussion (se ex. E24) . I Studio 1 reflekterar Örjan Bartholdsson, SwedWatch och Daniel Dworetsky, projektledare CSR Sweden. De problematiserar den bild som vi fick i Agenda igår. Väl värt att lyssna på!

Var börjar och slutar ett företags sociala ansvar?

Ja, vi har diskuterat denna fråga förr här på vår blogg - och nu aktualiseras den återigen i samband med kvällens Agenda. Den kommande debatten i Agenda ikväll lyfts fram på Aftonbladet.se och H&M beskylls för att inte ta sitt ansvar när det gäller barnarbete i Uzbekistan. Enligt Aftonbladet (som hänvisar till SVT) är det nästan en halv miljon barn som plockar bomull på fälten i den forna Sovjetsstaten:

Bomullen som barnen plockar på fälten i Uzbekistan blandas ofta med annan bomull och det är svårt att få klarhet i hur mycket som hamnar hos H&M, uppger SVT.

Enligt SVT ställs H&M till svars på grund av dess uttalande om att de tar avstånd från barnarbete. De arbetar aktivt med att förbättra villkoren i deras leverantörers fabriker. Läs om om H&M:s syn på ansvar och om deras aktiviteter på deras hemsida här.

Agendas upplägg ställer tre frågor på sin spets:
1. Hur långt sträcker sig ett företags ansvar - till deras leverantörer, till leverantörernas leverantörer eller ännu längre?
2. När ska mediernas granskande initativ sträcka sig bortanför de stora, välkända varumärkena?
3. När ska de företag som väljer att inte arbeta aktivt med frågor som rör socialt ansvarstagande granskas?

Läs våra tidigare reflektioner om mediernas bevakning av CSR i inlägget "Att kommunicera socialt ansvar utmanar".

Vi återkommer med våra reflektioner efter Agenda ikväll. Läs mer om programmet här.

Ekonomijournalistikens personfokusering

Vi har reflekterat kring ekonomijournalisternas fokus på företagsledare förr här på vår blogg, bland annat i ett inlägg om Pernilla Petrelius, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, avhandling om "företagsledarnas medialisering".

Nu reflekterar Maria vidare i en krönika i Unga Aktiesparares medlemstidning Stock Magazine. Läs krönikan "En fräsch och leende Svanberg = köp Ericsson?" här. Vad tycker du?

CSR och välgörenhet - hur hänger det ihop?

Rubriken på folkpartiets CSR seminarium indikerade att det skulle bli en diskussion om CSR och lönsamhet. Och mycket riktigt, visst presenterades CSR i termer av lönsamhet. Men seminariet bjöd på så mycket mer intressant diskussion än just det ekonomiska perspektivet på socialt ansvarstagade. Diskussionen kom att handla om hur företag kan engagera sig i välgörenhet genom att skänka pengar och bidra med kompetens och resurser i katastrofsituationer etc. Undertecknande funderar dock över på vilket sätt denna typ av aktiviteter hänger samman med socalt ansvarstagande - talar vi egentligen inte om vanlig filantropi? Diskussionen fortsatte på tema välgörenhet och kom att handla om vad staten kan göra för att främja ökad välgörenhet från företagare. Skatteavdrag, var förslaget som presenteradeds. Ett förslag som redan är på väg att klubbs igenom.

Men vad menar vi egentligen när vi talar om socialt ansvarstagande? Menar vi välgörenhet? Menar vi att företagen ska öka sitt välgörenhetsengagemang och samarbeta mer med hjälporganisationer av olika slag? Eller innebär socialt ansvarstagande först och främst att företag ska se till att inte påverka samhället negativit genom sin kärnverksamhet? Vad är the business of business egentligen?

Rapport 1 från Folkpartiets CSR-seminarium

I onsdags bjöd Folkpartiet in till ett seminarium på tema CSR. Stefan Krook vd på God El var en av talarna och representerde det som i dag ofta kommit att benämnas för socialt entreprenörskap.

Kortfattat kan socialt entreprenörskap beskrivas som att företagets primära mål inte är att göra vinster utan för att göra gott. I fallet God El så är önskan om att göra gott dock nära sammankopplat med vinstintresse. Utan vinst kommer inga pengar att skänkas till välgörenhet, vilket är God Els mål. Sedan starten har 500.000 kr skänkts till välgörandeändamål, vilket naturligtivs är mycket pengar, även om det i ett vanligt bolag inte ens motsvarar en halv VD lön. Målsättningen för God El är emellertid att öka antalet kunder från ca 50.000 i dag till 500.000 kunder, vilket då skulle kunna göra det möjliget för dem att skänka 100 miljoner till välgörenhet. För att detta ska gå från vision till realitet krävs det att God El håller ner de interna kostnaderna och värvar nya kunder.

CSR seminarium på tema lönsamhet

Folkpartiet anordar i dag ett lunchseminarium med rubriken "Företagare med socialt ansvar - en konkurrensfördel eller förhinder? ". Återigen lyfts frågan hur socialt ansvarstagande relaterar till lönsamhet. Det är intressant att vi ständigt känner oss tvungna att motivera socialt ansvartagande i termer av lönsamhet. Varför räcker det inte med att konstatera att socialt ansvarstagande har ett egenvärde?

På lunchseminariet deltar Per Grankvist som är redaktör för den eminenta bloggen CSR i praktiken och Stefan Krook grundare av God El som skänker en del av vinsten till välgörande ändamål.