Etikens betydelse för samhällsekonomin

I torsdags samlade Riksdagens Finansutskott ett antal personer för att tala om etikens betydelse för en väl fungerande samhällsekonomi. Dagen ska vara underlag för kristdemokraternas och Finansutskottets fortsatta arbete med hur etik kan relateras till olika samhällsområden - däribland ekonomi.Talade gjorde:
Stefan Attefall, finansutskottets ordförande
Per Landgren, politisk rådgivare
Hans de Geer, professor
Göran Lind, rådgivare till Riksbankens direktion
Jan-Erik Bäckman, chef för skatteverkets analysavdelning
Göran Norén, Svenskt Näringsliv
Karolina Windell, ekon dr Uppsala Universitet
Magnus Frostenson, ekon dr, Uppsala Universiet

Programmet för dagen var intressant och erbjöd många olika vinklingar på etik i relation till ekonomin. Hans de Geer gjorde en historisk exposé om etikens framväxt i relation till ekonomins framväxt. Göran Lind berättade om hur bankväsendet under de senaste åren varit föremål för brottslig verksamhet såsom pengatvätt, oseriösa bankägare och internetbrott. Jan-Erik Bäckman bjöd på en intressant diskussion kring medborgarnas skattemoral och Skatteverkets. Göran Norén talade om marknadens nya förväntningar på hur företag ska bete sig och hur viktigt det blir för företag att leva upp till dessa krav av lönsamhets skäl. Karolina beskrev hur och varför begreppet CSR populariserats i Europa under det senaste tio åren. Den sista talaren - Magnus Frostenson - diskterade olika perspektiv på företag och företagande i relation till etik.

Perspektiven på hur etik kommer in i ekonomin var med andra ord många och vitt skilda. Nu återstår bara att se hur Finansutskottet tar tillvara på insikterna från dagen och omsätter den i politik. Ytterligare en liten kommentar från dagen - antalet talare var lika många som antalet lyssnande politiker. Undertecknade undrar var alla engagerade politiker håller hus?

Utsuddad rollfördelning mellan journalister och bloggare

Diskussionerna går varma både på nätet och i andra nyhetskanaler om relationen mellan journalistik och bloggande. I vårt pågående forskningsprojekt är just denna relation i fokus. Vi frågar oss om bloggar spelar någon roll för produktionen av ekonominyheter. Läs mer om projektet här. En läsvärd artikel i sammanhanget är skriven av Terry McDermott på Los Angeles Times: ”Blogs can top the presses” (Tack till Martin Jönsson som refererar till artikeln på hans blogg!). McDermott pekar just på utsuddade gränser mellan journalister och bloggar och förstår utvecklingen som en professionalisering av bloggsfären:

This professionalization of the blogosphere has been abetted by mainstream media's increasing practice of hiring independent bloggers or deploying staffers to blog duty. No one in the blogosphere seems particularly worried about the competition.

McDermott har intervjuat Henry Copeland, som framgångsrikt har utvecklat sätt att annonsera på bloggar och därmed göra det möjligt att finansiera bloggande. McDermott citerar Copeland i sin artikel:

Copeland, for one, doubts that the MSM will be able to stem the blogging tide, or even swim very far in it.

"We're big believers that the Internet's rule is 'the outside is the new inside.' That means that bloggers, with low overheads and nimble structures, can outmaneuver everyone else ...

"A newspaper is a boat, a highly evolved mechanism designed and built to float in water. Blogs are bikes, built to cruise in another environment. Now, you can pull a bunch of planking off a boat and add wheels and pedals, but that won't make it as light and maneuverable as a bike."

Användargenererat innehåll i fokus på TS frukostseminarium

På TS frukostseminarium imorse presenterade Thomas Minnhagen, Sverigechef MSN/Windows Live, sin syn på utvecklingen kring webben. Rubrik för seminariet var ”Web 2.0, myt eller verklighet?” och Minnhagens inte så förvånande svar på frågan var förstås det senare. Web 2.0 är i allra högsta grad verklighet och betyder kortfattat för konsumenten användargenererad information och handlar för företagen om tjänster, inte produkter, och om en ny affärsmodell. Minnhagen berättade om wikis, bloggar och mashups och presenterade olika affärsmodeller för att ta betalt för innehåll och programvara på nätet. Trots att Minnhagen menar att Sverige ligger relativt långt fram i den tekniska utvecklingen och användningen jämfört med många andra länder pratar vi fortfarande om olika medier, inräknat Internet. Det är helt fel, menar Minnhagen. Istället måste vi förstå Internet som en plattform för distribution. Alla medier använder sig av Internet idag och alla medieföretag berörs av Web 2.0.

Utmaningar för Web 2.0, enligt Minnhagen:

• Identitet – vem är ansvarig?
• Ägande
• Nivå: relevans; aktualitet; propganda?

Samtidigt pågår en heldag med föreläsningar och diskussioner om samma tema i Göteborg. Läs mer om det här. Fredrik Wackå deltar och skriver på sin blogg om eventet.

Varför skänker företag så lite pengar till välgörenhet?

Det var en av de frågor som ställdes på Stiftelsen för insamlingskontrolls (SFI) årsmöte fredagen den 9 februari. På årsmötet samlades SFI:s medlemmar som består av föreningar med 90-konton. SFI är en ideell förening som granskar 90-konton såsom Rädda barnen, Röda korset, Cancerfonden med flera för att se till att insamlade pengar kommer dit de ska. Under senare år har privatpersoners donationer ökat men företags donationer har inte ökat i samma utsträckning. Frågan är varför? Karolina som var där för att tala om framväxten av företagens sociala ansvar kunde inte svara på denna fråga, däremot kunde hon berätta att intresset för frågor rörande socialt ansvar har ökat dramatiskt under de senaste tio åren. Intresset tycks dock inte ta sig i uttryck i ökad välgörenhet utan främst i andra former.

Under torsdagens workshop kom denna fråga också upp på agendan. Välgörenhet och sponsring är idag det minimum som företag gör för att ta ett socialt ansvar. De flesta företag börjar sitt sociala arbete genom att skänka pengar, men ju mer de kommer in i detta tankesätt desto större ansvar tar företagen, berättade Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar. Efterhand överger företag välgörenhet och börjar istället att arbeta mer aktivt med att lösa globala problem tillsammans med olika intresseorganisationer eller hjälporganisationer.

Allt kan inte mätas i pengar

Denna åsikt uttrycktes av professor Peter Dobers från Mälardalens högskola på torsdagens workshop. En stor del av diskussionerna under torsdagen kom att handla om svårigheterna med att mäta CSR eller hållbarhetsarbete. Företag efterfrågar mätningar som gör det möjligt för dem att värdera deras arbete med dessa frågor. Att utveckla sådana mätmetoder är långt ifrån enkelt. Peter Dobers menade dock att vi kanske inte ska sträva efter att mäta arbete med CSR och hållbar utveckling. Natur och sociala hänsyn har ett egenvärde och vi bör inte försöka omvandla dessa värden till finansiella. Genom att utveckla ett sådan typ av mätinstrument gör vi det alltför enkelt för företagen, menade Dobers, och hävdade att det är viktigt att komma ihåg att det finns andra värden än de finansiella. Istället handlar det om att förändra synsättet på företagande.

EU:s CSR-arbete - en fråga om protektionism?

Under torsdagens CSR Workshop väcktes denna fråga. Enligt Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar har EU:s CSR-politik tagit en skrämmande utveckling genom att den kommit att likna protektionism. Europeiska produkter marknadsförs genom att lyfta fram Europas goda arbetsvillkor till skillnad från andra regioners arbetsvillkor. Därigenom kan man diskutera om EU:s CSR-engagemang egentligen är ett sätt att säkra den europiska arbetsmarknaden genom att konkurrera ut icke-europiska varor som inte uppfyller samma krav på goda arbetsvillkor.

Liknande argument känns igen från diskussionen om huruvida utvecklingsländer gynnas eller missgynnas av märkningar såsom Fair trade/rättvisemärkt. Rättvisemärkning syftar till att skydda odlare från att få alltför låga priser samt ser till att odlarna har bra arbetsvillkor. Det vill säga även om världsmarknadspriset på kaffe sjunker under produktionskostnaderna så garanterar Rättvisemärkt att deras odlingar får ett högre pris. Kritikerna har emellertid hävdat att märkningar såsom Rättvisemärkt har för höga sociala kriterier som de lokala odlarna inte kan uppfylla, vilket medför att de riskerar att konkurreras ut av odlingar ägda av företag från industriländerna. Med andra ord kan sociala märkningar också komma att fungera som ett handelshinder snarare än ett stöd till utvecklingsländernas egna odlingar. Huruvida detta är fallet eller inte är föremål för en pågående diskussion.

Workshop: Hållbar utveckling och företags samhällsansvar

Idag träffades forskare från hela Sverige och diskuterade frågor om hållbar utveckling och företags samhällsansvar på Handelshögskolan i Stockholm. Värdar var Sustainable Research Group (SuRe) och Centrum för Tvärvetenskaplig Miljöforskning (CTM), Stockholms universitet.

Efter att ha hälsats välkomna av Björn Axelsson, professor och ordförande Ekonomiska Forskningsinstitutet (EFI) vid Handelshögskolan i Stockholm, sparkade dagens program igång på allvar med en presentation av Uno Svedin från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Svedin uppmanade i sitt föredrag forskning att förstå ”sustainable growth” som ekonomisk tillväxt som bär hållbarhet som en del i sig, och inte, som Svedin ansåg att en del idag lite slarvigt ser på det som ekonomisk tillväxt som håller i sig.

Elisabeth Dahlin från Globalt Ansvar, Utrikesdepartementet, tog därefter över och presenterades deras syn på CSR. Globalt Ansvars definition av CSR är att ”minimera de negativa och maximera de positiva resultaten av företagens verksamheter” och Dahlin understryker att det handlar om kärnverksamhet – och inte välgörenhet – i första hand. De arbetar med frågor som rör CSR utifrån fyra huvudområden:

• mänskliga rättigheter
• miljö
• arbetsvillkor (grundläggande villkor för arbetstagare)
• korruption

Dahlin menar att företag som idag söker upp dem för att få hjälp i sitt arbete med CSR ställer sig inte längre frågan om de ska arbeta med detta, utan hur. Viktiga delar i ett svar till denna hur-fråga, enligt Dahlin, är följande:

• att högsta ledningen deltar
• att identifiera relevanta ansvarsområden (riskanalys)
• att identifiera intressenter (vem påverkar och vem blir påverkad?)
• operationalisera värdegrund och etisk policy i hela företaget
• transpararens, mätbarhet och extern rapportering

Resten av dagen ägnades till diskussion om dagens forskning inom området och vilka utmaningar morgondagens studier möter.

Kan kapitalet ta ansvar?

Rapport från CSR Swedens MarketPlace

CSR i bank- och finansbranschen var ett centralt tema på CSR Swedens konferens “Shareholder Value and/or Corporate Responsibility” i torsdags förra veckan. Hans Dalborg, styrelseordförande Nordea, började dagen med att berätta om hur Nordea ser på CSR-frågor under rubriken ”Banken mitt i den globala byn”. Dalborg betonade att banken är ansvarig för sin egen verksamhet, vilket inte ska blandas samman med ansvar som rör kundernas verksamhet. Banksekretessen gör att banken varken får eller vill debattera kundernas angelägenheter. Hans eget CSR-engagemang handlade framför allt om att vara drivande i utvecklingen av den finansiella sektorn i ett internationellt perspektiv: dels genom att arbeta för minskade handelshinder inom EU, dels genom att arbeta mot en harmonisering av bolagsstyrningen i Norden.

Susanne Lindberg Elmgren, CSR-ansvarig och nationalekonom på LO, hade rubriken ”Vad vill spararna?” på sin presentation. Lindberg Elmgren började med att slå fast LO:s syn på vad som inbegriper företags sociala ansvar: ”Företagens uppgift är att betala skatt och följa lagar och regler”. Företagens uppgift är alltså inte är att bygga skolor i utvecklingsländer då det är samhällets uppgift. För LO handlar det sociala ansvaret om att arbeta för arbetstagarnas bästa, och Lindberg Elmgren välkomnar globala ramavtal som exempelvis Hennes & Mauritz har upprättat. Hon vill se CSR som en hävstång för social utveckling och avslutar med att slå fast att om det handlar om aktieägarvärde och/eller ägaransvar så blir svaret ett rungande JA.

Se längre referat från presentationerna på CSR Swedens hemsida. Där finns också referat från dagens övriga presentationer och paneldebatter.

Bloggar = dold reklam?

Det hävdar Alexander Mason, Observer, i en artikel i den 18 mars i Aftonbladet. I artikeln påstår Mason att allt fler bloggare får betalt av företag för att skriva om vissa ämnen. Att bli bearbetat av olika företag och andra organisationer är dock inget nytt menar Mason, och säger att traditionella medier under lång tid utsatts för bearbetningar. Men skillnaden är att bloggare nu i större utsträckning erbjuds ersättningar. Mason skriver:

Det finns nu tecken på att pengar i allt större utsträckning styr vad bloggarna skriver om. Det tydligaste exemplet är semoblog.com som i Danmark startat en tjänst där bloggare kan få mellan 40 och 400 danska kronor per inlägg som skrivs om specifika produkter.

Ytterligare ett orosmoment i denna utveckling är enligt Mason att bloggare börjar skriva om ett ämne och länka till artiklar i DN och SvD för att få ett ökat antal besökare och därmed öka möjligheter till att sälja reklamplatser. Med en sådan utveckling skulle DN och SVD indirekt vara med och styra innehållet på bloggarna, menar Mason.

I den intervjustudie som vi nu genomför bland bloggare har vi fått en mer varierande bild av relationen mellan bloggare och företag. Samtliga bloggare som vi intervjuat hävdar att antalet
pressmeddelanden från PR-konsulter och företag har ökat under den senaste tiden, vilket kan ses som ett uttryck för företagens försök att påverka bloggare att skriva om deras företag eller produkter. Däremot så menar de flesta bloggare att de relativt sällan blir erbjudna produkter eller pengar som ersättning för vissa produkter.

De bloggare vi har talat med bloggar framförallt inom området media, reklam och samhällsfrågor, vilket kan förklara att de inte är den främsta målgruppen för företag att använda som marknadsföringskanal. Istället menar dessa bloggare att det är bloggare inom konsumentnära områden såsom matbloggar, teknikbloggar eller modebloggar som framförallt erbjuds ersättning. Att bloggande kommer bli en framtida försörjningsmöjlighet är det dock få bloggare som vi har talat med som tror. De flesta av de bloggare i vår intervjustudie ser inte bloggandet som en kommersiell sysselsättning. Även om det vore det så är det nästan omöjligt att få så mycket reklamintäkter att det är möjligt att leva på det, säger en bloggare vi talat med. Vidare har bloggarna svårt att tro att så kallade Flogs – fejkblogs där en person bloggar som privatperson men egentligen är köpt av ett företag – kommer att överleva. Bloggosfären är till viss del självsanerande och eventuella flogs kommer därför snabbt att avslöjas.

Finansutskottet funderar på etiken i samhällsekonomin

Etikens betydelse för en väl fungerande ekonomi - är temat på en pilotkonferens som anordnas av Riksdagens Finansutskott den 29 mars. Stefan Attefall, Finansutskottets ordförande ligger bakom detta initiativ och kommer att inleda dagen. Ett flertal personer kommer att presentera sin syn på detta tema och dagen avslutas med en gemensam diskussion. Karolina talar under rubriken ”Företagens sociala ansvar – från kritik till managementidé”. Enligt det preliminär programmet är andra talare:
Per Landgren, Hans de Geer, Göran Norén, Charlotta Krafft, Göran Lind, Jan-Erik Bäckman och Magnus Frostenson.

Vi medverkar i ny bok om CSR

I maj kommer boken Managing Corporate Social Responsibility in Action: Talking, Doing and Measuring på Ashgate. Redaktörer är Frank den Hond, Frank G.A. de Bakker and Peter Neergaard. Vi medverkar med varsitt kapitel. Karolina presenterar resultat från hennes studie om hur konsulter kommersialiserar CSR. Marias kapitel, som hon har skrivit tillsammans med kollegan Helena Buhr, handlar om hur CSR-frågor har presenterats i den brittiska affärstidningen Financial Times. Pauline Göthberg, som vi arbetar med i vår kommande svenska CSR-bok, har medverkar med ett kapitel om Skandias arbete med Idéer för livet.

Kort presentation av boken från Ashgates hemsida:

Since the mid 1990s political and public debates about the social responsibilities of firms have gained renewed force. Although CSR seems to be a well defined concept in management literature, in its diverse applications the CSR concept loses much of its pertinence. In Managing Corporate Social Responsibility in Action, the authors focus on different aspects of managing CSR in action to capture differences between discourse and practice. By examining the question from three angles - talking about CSR, doing CSR and measuring CSR - they attempt to make sense of the difference between practice and reality. This volume considers ways to overcome the difficulties that arise around CSR in action.

Studie om bloggar och ekonomijournalistik

Spelar bloggar någon roll för produktionen av ekonominyheter? Det är frågan vi ställer oss i en pågående studie. I en förstudie har vi intervjuat tretton bloggare, bloggande journalister och bloggintresserade PR- och medieanalytiker. I steg två och tre – som vi arbetar med för fullt just nu – genomför vi dels en enkätundersökning bland landets ekonomijournalister, dels en innehållsanalys av tidningsartiklar från 2006 som handlade om eller refererade till just bloggar.

Företagsbloggar på frammarsch?

Presentationer på Euroblog 2007 visar att bloggar fortfarande är ett relativt ovanligt inslag i företags vardag. Media Culpa skriver om TeliaSoneras trendspaning som visar att fyra procent av de företag som ingår i undersökningen har en egen blogg och ytterligare sex procent funderar på att starta en under 2007.

Paneldebatt avslutade Euroblog 2007

Deltog gjorde:
Inger Jensen, President Euprera, Roskilde University, Danmark
Philippe Borremans, IBM Global New Media Team, Belgien
Alain Heureux, President IAB Europe, Belgien
Guillaume Du Gardier, Edelman PR, Frankrike
Jon White (chair), Communication Consultant, England

Temat var “strategies for integrating social software in communication management”. Ingen höll sig riktigt till temat, men Alain Heureux lyfte fram vikten av att företag och andra organisationer på allvar börjar använda Internet som en relationsteknik. Vi säger det ofta, men vi använder inte ny teknik på det sättet, menade han och föreslog att företag borde ha en CRO – Chief Relationship Officer.

Philippe Borremans från IBM underströk att det inte handlar om teknik, utan om hur vi vill kommunicera. Här har NGOs kommit längre än företag. Bristen på pengar gör att ideella intresseorganisationer är snabbare på att hitta vettiga sätt att utnyttja ny teknik. NGOs är de bästa idag på att skapa communities, menade Borremans. Läs Borremans egna rapporter från Euroblog 2007 på Conversationblog.

Guillaume Du Gardier från Edelman PR var ödmjuk inför morgondagens utmaningar inom PR-området. Vi kan inte längre kontrollera och styra budskap och bilder, menade han. Istället kan vi hjälpa våra kunder att förstå och delta i interaktion. Du Gardier lyfte fram bloggen som en viktig del av PR-arbetet – inte för alla företag, men i vissa branscher. ”We can help our clients to listen to the blogosphere and to participate”.




Deltagare i paneldebatten. Från vänster Guillaume Du Gardier, Inger Jensen, Jon White, Alain Heureux och Philippe Borremans.

Rapport från Euroblog 2007

Under två dagar har forskare och praktiker diskuterat ”social software” – inte minst bloggar – på Euroblog 2007 i Ghent, Belgien.

Neville Hobson, kommunikationskonsult och grundare av Crayon i England började dagen med prata om "communication management in virutal worlds: the next challenge". Hobson berättade om hans egna erfarenheter från företag och andra organisationer som är aktiva i Second Life, Cyworld, Habbo hotel och andra virtuella världar. Svenska Institutets satsningar på en svensk ambassad i Second Life var ett av exemplen som diskuterades. Läs mer om Hobsons presentation på hans egen blogg.

Marieka van Zuien och Mark van der Wolf från PR-byrån Lewis presenterade resultat från en undersökning om användningen av företagsbloggar i Asien, Europa och USA. Oklart exakt vilka företag som ingår i studien, men antalet företagsbloggar var få:

Asien: av 90 studerade företag finns fem företagsbloggar
Europa: av 160 studerade företag finns fyra företagsbloggar
USA: av 50 studerade företag finns sju företagsbloggar

(Media Culpa skriver också om TeliaSoneras trendspaning som spår en positiv framtid för företagsbloggar)

Utmärkande för de europeiska länderna är att samtliga länder som deltog i undersökningen uppgav sig ”lagging behind”. Det finns alltså en tro om att andra har kommit längre. Ett tydligt tecken på att vi inte har någon utpräglad bloggkultur i det europeiska näringslivet. Än så länge. Resultaten visar att de amerikanska företagen har en mer strategisk inställning till bloggar jämfört med Asien och Europa. Företag uppmuntrar sina anställda att blogga i högre utsträckning.

Fredagen avslutades med en presentation om konvergens mellan traditionell media och användargenererad media. Nigel Middlemiss från Echo Research presenterade resultat från en studie som han genomfört tillsammans med Catherine Reynolds Shores, New York University och Jennifer McGinley vid University of Colorado. Deras hypotes är att användargenererad media i allt större utsträckning utgör en central källa för att hitta nyheter för traditionell media. Hittills visar deras forskning stöd för denna hypotes då bloggare i allt oftare är de som är först ut med en nyhet – inte minst inom nöjes- och skvallerjournalistiken. De visar också att traditionell media försöker anpassa sig till det förändrade medielandskapet, vilket, menar de, resulterar i ”networked journalism”. Traditionell media går från att ha varit de som har gjort mycket av bakgrundsarbetet till nyheter till att bli de som endast filtrera, kontrollerar, väljer ut, kommenterar och analyserar.

CSR-bok

Tillsammans med vår kollega Pauline Göthberg håller vi just nu på att skiva en läromedelsbok på temat CSR. Boken riktar sig till högskolestudenter, lärare och företagsledare. Boken beräknas vara ute i handeln i februari 2008.

5th International Conference on communication and mass media

I maj kommer vi att presentera resultaten från vår bloggstudie på en konferens organiserad av Athens Institute for Education and Research. Konferensen syftar till att samla forskare inom området kommunikation, massmedier och andra relaterade discipliner för ett utbyte kring kommunikations- och mediefrågor.

Globe Forum

Liksom varje år anordnar Globe Forum en stor konferens för företagsledare över hela världen till syfte för dem att mötas och lyssna på intressanta talare. Så även detta år. Några av talarna är Lars Josefsson VD Vattenfall, Annika Falkengren VD SEB och Mats Jansson VD SAS. Detta år har dock Globe Forum även infört ett CSR-pris. Priset kommer att delas ut i två kategorier: bästa implementering av CSR i företagsverksamhet och bästa entreprenörer – företagare, studenter och forskare. I gruppen bästa CSR-forskning är även vi tillsammans med tre av våra kollegor (Helena Buhr, Magnus Frostenson och Pauline Göthberg) nominerade. Den 19 april kommer vi således att med spänning besöka konferensen på Berns. Må bäste forskargrupp vinna.

CSR workshop

Handelshögskolans forskargrupp Sure arrangerar den 22 mars en workshop om CSR för forskare i Sverige som på ett eller annat sätt intresserar sig för frågor som rör företags sociala ansvar och hållbar utveckling. På workshopen kommer ett antal forskare att delta, och förstås vi, för att få presentera den egna forskningen och utbyta erfarenheter. Vi hoppas på en intressant diskussion bland andra forskare som är intresserade av företagets roll i samhället. Syftet med workshopen är att ”skapa ett nationellt forskarsamhälle för interdisciplinära utbyten, samarbeten och inspiration om forskningsprojekt kring frågeområdena CSR och hållbar utveckling.”

EuroBlog 2007

På torsdag kväll den 15 mars beger vi oss till den återkommande konferensen Euroblog som går av stapeln i Ghent, Belgien mellan den 16 och 17 mars. Denna gång är konferensen rubricerad ”Social Software - A Revolution for Communication? Implications and Challenges for Communication Management and PR”. På konferensen kommer resultaten från en omfattande studie bland 400 europeiska kommunikationsexperter om deras användning av bloggar, RSS-läsare, podcasting med mera att presenteras. Vi kommer också att få lyssna till forskare och kommunikationsexperter som berättar om sina studier och erfarenheter från bloggsfären.

Mötesplats Observer

Den 15 mars har även Observer sitt årliga kundarrangemang, Mötesplats Observer. Under evenemanget kommer olika talare, bland annat Eva Hamilton och Jan Eliasson, att ge olika perspektiv på kommunikation. Vi besöker Mötesplats Observer på eftermiddagen. Maria ska tala om sin avhandling samt om en gemensam studie om produktion av ekonominyheter på poolen ”Investor relations”. Karolina kommer att besöka poolen ”bloggsfären i ett medieperspektiv” för att lyssna till talare som Richard Gatarski, senior konversationskonsult på BAT (Business Art Technology AB) och bloggaren Anna Kågedal, bibliotekarie på Karolinska Institutet, och Alexander Mason affärsutvecklare på Observer. Förhoppningen är att vi ska få uppslag till den bloggstudie som vi just nu genomför.

CSR konferens

Den 15 mars kommer organisationen CSR Sweden återigen att anordna en CSR-konferens. Denna gång på temat “Shareholder Value and/or Corporate Responsibility”. Konferensen gör det möjligt för företagsrepresentanter, politiker, konsumenter, opinionsbildare och konsumenter att träffas och utbyta erfarenheter kring frågor som rör CSR. På konferensen talar bland andra Hans Dalborg, styrelseordförande, Nordea, Gary Pinkham, Head of Investor Relations på Ericsson, Staffan Ternby, informationsdirektör på Astra Zeneca, Peter Norman, VD, 7:e AP-Fonden, Carina Lundberg,chef Corporate Governance på Folksam, och Magnus Furugård, VD på GES. Vi kommer naturligtvis att närvara för att lyssna på dessa talare och för att samla inspiration till vår kommande bok om CSR.